Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Magdalena Ribbing: ”Trams att nia kunder”

Magdalena Ribbing menar att det är helt onödigt att ”nia” personer. Foto: Oscar Skagerlind

Det har gått 50 år sedan du-reformen, när vi släppte titlar och efternamn och började kalla varandra för förnamn och ”du”. Men på vissa håll i samhället har tilltalet ”ni” smugit sig in i språket, något som folkvettsexperten Magdalena Ribbing tycker är helt fel.

Måndag den 3 juli 1967 klev den nye generaldirektören för Medicinalstyrelsen, Bror Rexed, upp i talarstolen för ett välkomsttal. Han bad sina anställda att kalla honom för Bror och skulle själv kalla de anställda vid förnamn.

Händelsen fick stort genomslag i media och blev det symboliska startskottet för den så kallade du-reformen. Men redan tidigare hade ett försiktigt duande börjat blomstra på vissa håll i Sverige.

Bensinmackar pionjärer

– Enligt vad jag har hört blev duandet vanligt på bensinmackar efter första världskriget. De som jobbade där orkade inte hålla på med titlar och eftersom de flesta kunder var män blev det lite lättare att börja säga ”du”. Så Bror Rexed var egentligen inte först, säger folkvettsexperten Magdalena Ribbing, som i sin frågespalt i Dagens Nyheter ofta får svara på frågor om du och ni.

Magdalena Ribbing är tydlig med vad hon anser om niandet.

– Niandet har tilltagit i en förfärande hast. Nu är det niande på alla möjliga håll och det är trams. Jag säger du till alla och vill att alla ska säga du till mig. Jag har bara ett undantag och det är kungafamiljen, där ska man inte säga du. Det handlar om respekt för statschefen och statsskicket, säger Magdalena Ribbing.

LÄS MER: TV: K-märkta ord

Du ersatte titlar

Det vanligaste nutida missförståndet med du-reformen, enligt många som var med när det begav sig, är att man faktiskt gick omkring och sa ni hela tiden och att det skulle ha varit artigt, som i europeiska länder som Tyskland eller Frankrike.

Duandets intåg handlade dock främst om att minska distansen, göra människor mer likvärdiga, och inte minst att slippa upprepa alla långa yrkestitlar och efternamn. Till exempel ”Vet direktör Olsson när direktörens son väntas hem i eftermiddag? Och unga fröken Olsson? Önskas kaffe vid fyra?”

– Det är särskilt i den yngre generationen som niandet blivit vanligt, inte minst i serviceyrken, där jag vet flera exempel på att de blivit tillsagda att nia kunder. Men många av dem känner inte till den historiska bakgrunden, där niande utan att först ha preciserat personen med titel var ohövligt. Bara ”ni” var inte hövligt, säger Magdalena Ribbing.

LÄS MER: Så lär du dig språk bäst

Fråga · Brukar du ”nia” folk?

För att rösta behöver du ha JavaScript aktiverat.
För att rösta behöver du ha en nyare webbläsare.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer