Den rörliga bolåneräntan har mellan juli och augusti stigit med nästan 0,1 procentenheter till 4,43 procent, enligt siffror från Statistiska centralbyrån (SCB), trots att Riksbanken legat stilla i väntan på att den europeiska skuldkrisen ska få fäste även här.

Bankerna förklarar de högre rörliga räntorna med något dyrare upplåningskostnader i skuldkrisens spår.

Drygt hälften av hushållens alla bolån löper med rörlig ränta.

Vad krävs då för att den rörliga räntan ska vända ner?

-Då krävs att Riksbanken sänker, det är det som får mest märkbar effekt, säger Tor Borg, ränteanalytiker på SBAB.

Risk kostar

I motsatt riktning går räntorna med längre bindningstider, vilket också hänger ihop med det allmänna läget på räntemarknaderna världen över. I Sverige ligger den tioåriga obligationsräntan på rekordlåg nivå. Fast inte heller de bundna boräntorna har fallit lika mycket som ränteläget i övrigt.

-All form av risk kostar mer, säger Tor Borg som förklaring.

Enligt SCB har snitträntan på nya lån med löptid på minst ett år sjunkit från 4,43 procent till 4,06 procent mellan juli och augusti, och ligger nu klart under de rörliga.

Ingen panik

Totalt sett faller nu snitträntan, rörliga och bundna sammantaget, för första gången sedan december 2009.

Dessutom fortsätter suget efter nya bolån att avta. Tillväxten ökar fortfarande, sex procent, men takten har avtagit stadigt sedan början av 2010.

-Det tyder på att det inte finns någon kris eller panik, en ganska sund inbromsning helt enkelt, säger Tor Borg.

Totalt sett har hushållen lån på 2 600 miljarder, varav 80 procent handlar om bostadslån.

TT