Turkiets president Recep Tayyip Erdogan Foto: TT

Turkiet kartlägger oppositionella i Sverige

Uppdaterad
Publicerad

Turkiet kartlägger oppositionella i Sverige som sympatiserar med Gülenrörelsen, rapporterar Ekot.

I ett inspelat samtal som programmet tagit del av hörs en representant för en regimtrogen AKP-gren i Sverige som försöker övertala en Gülensympatisör att lämna över namn på politiska sympatisörer.

Namn på lista

Det framgår i samtalet att Gülensympatisören fått sitt namn uppskrivet på en lista över regimkritiker i Turkiet, och representanten för AKP-grenen erbjuder honom att direkt via premiärministern hjälpa till med frågan, men bara om han ger information om politiska flyktingar som han tror finns i Sverige .

– Broder, de kommer att vilja ha all verksamhet som pågår här. Om du inte ger dem något konkret är det kört med dig, säger han på inspelningen.

Systematiskt

Enligt Ekot finns dokumentation som visar att fler personer som jobbar för den turkiska staten i Sverige är inblandade i en systematisk kartläggning, som enligt Säpo kan vara brottslig.

President Erdogan har flera gånger hävdat att Gülenrörelsen låg bakom den misslyckade statskuppen i Turkiet sommaren 2016.

Flyktingspionage

Folkrättsexperten Ove Bring menar att det turkiska agerandet kan kallas för flyktingspionage, vilket är olagligt.

– Det är i strid mot svensk lag, det är inget tvivel om det. Dessutom strider det mot folkrätten, det är viktigt att poängtera. Att man har utländska agenter på svensk mark som bryter mot svensk lag, det blir olovlig inblandning i svenska statsangelägenheter, säger han.

Ganska ovanligt

Enligt Ove Bring är den här typen av flyktingspionage ganska ovanligt i Sverige, men han påpekar att det hänt tidigare. Främst har det då handlat om afrikanska stater som Eritrea, Etiopien och Somalia.

– Det brukar handla om en diktatur i vår omvärld som inte tycker om att det finns flyktingar i andra länder som engagerar sig på distans mot den diktaturen och sprider uppgifter som är skadliga. I ett första skede vill man ha koll på vilka de är och kartlägga. Senare kan man ta beslut om olika åtgärder mot personerna, som exempelvis utpressning, säger Ove Bring.

Lisa Simonsson, biträdande enhetschef på Säpo som jobbar med kontraspionage, säger att det är svårt att avgöra om det turkiska agerandet i Sverige kan räknas som flyktingspionage eller inte.

– Det kan vara en del av en brottslig verksamhet. Paragraferna kring den här brottsligheten är ganska snåriga, och det finns ett krav om att verksamheten ska vara systematisk. Det finns också få fällande domar för brottet.

Wallström: Oroväckande

– Det här är förstås oroväckande uppgifter, säger utrikesminister Margot Wallström (S) om Ekots rapportering om flyktingspionage mot turkiska medborgare i Sverige.

Enligt Wallström diskuterade hon liknande uppgifter på ett möte med den turkiska ambassadören för snart ett år sedan, vilket nu har följts upp med ett telefonsamtal med ambassaden om frågan.

– Vi följer den här frågan noga och om det kan gälla lagbrott då är det rättsvårdande instanser, förstås, som har att följa upp detta, säger hon.

Hon ser i nuläget inga skäl att kalla upp den turkiska ambassadören till utrikesdepartementet.

– Vi har framfört vår oro för den här frågan och det har noterats, säger hon.

Så kallat flyktingspionage, som juridiskt rubriceras som olovlig underrättelseverksamhet, riktas mot till exempel oppositionella, regimkritiker och andra som lever i exil.

Syftet med spionaget kan vara att hindra regimkritik genom påtryckningar mot flyktingarna själva, eller genom att påtryckningar mot anhöriga som finns kvar i hemlandet.

Det händer också att personer med svenskt ursprung, som stöttar flyktingarna, utsätts för spionage.

Stater som bedriver flyktingspionage lägger ofta ner stora resurser för att hindra individer och grupper från att bedriva regimkritisk verksamhet.

Straffet för brottet är upp till fyra års fängelse. Om agenterna är diplomater kan de inte åtalas. Regeringen kan då förklara dem persona non grata (ovälkomna) och utvisa dem.

Källa: Säkerhetspolisen (TT)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer