Klockan är strax efter sex på morgonen och Helena Lövberg är på väg till jobbet. Helena bor i Östmark i Värmland och har fem och en halv mil att köra till jobbet i Kirkenaer i Norge.
-Jag var arbetslös, så jag tänkte att jag måste ha något att göra så jag åkte in utan att veta var jag skulle hamna. Så jag åkte hit och frågade om jag kunde börja jobba och de ringde dagen efter, så nu är jag här, säger Helena.
Omkring 75.000 i Norge
De senaste åren har antalet svenskar som arbetar i Norge blivit fler och fler. Ingen vet exakt hur många svenskar som arbetar här men enligt norska skatteverket kan det vara så många som 75.000. Många av dem bor i gränskommuner och pendlar hit varje dag.
-Men det är ju bara bra, för då dubblar man ju chanserna för att få jobb, säger Helena Lövberg.
På det äldreboende Helena arbetar finns många svenska ungdomar.
-Det finns inga jobb i Sverige. Här har min mor jobbat förut och hon tipsade mig om att det finns jobb här så jag ringde hit och sedan blev jag kvar här, säger undersköterskan Erik Larsson.
-Det finns ganska dåligt med jobb inom vården i Torsby, i varje fall för oss ungdomar. Det blev automatiskt så att jag hamnade här, säger Elin Johannesson, undersköterska.
Flera anledningar
Men det är inte bara den kärva arbetsmarknaden i Sverige som lockar hit svenskar.
-Jag träffade en norrman och blev kär, så jag bestämde mig för att flytta hit, säger Jessica Fagergård som arbetar som kock.
Vid lunchtid åker Helena till kommunhuset för att sälja sallader och smörgåsar.
-Det är väl lite omväxling för att inte bara vara i köket, säger Helena Lövberg.
Var är de norska ungdomarna?
När det nu är så många svenska ungdomar som jobbar här så undrar man var de norska ungdomarna är.
-Vi har få ungdomar i Norge, det föds för få barn, säger Hans Kalleberg.
På eftermiddagen bär det av hemåt. Numera har Helena vant sig vid att pendla varje dag, men hon skulle nog gärna slippa.
-Där jag är nu, där är det helt perfekt med bra arbetstider och jag trivs jättebra. Men fick jag någonting närmare är det klart att jag skulle kunna att tänka mig det, säger Helena Lövberg.
Samir Abu Eid