-Bland dem som får hjärtinfarkter är det betydligt färre bland de utlands- födda som får de läkemedel man ska ha, säger Måns Rosén, chef för Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering.

Det är vid långsiktig och förebyggande behandling det finns olikheter, och i vården efter hjärtinfarkter råder klara skillnader. När det gäller akut- vård och livshotande tillstånd fanns inga skillnader.

Används för att utveckla metoder

Kvalitetsregistren har hittills mest använts för att utveckla metoderna inom sjukvården. I registren kan klinikerna jämföra sina resultat med andras och till exempel kontrollera hur mycket komplikationer man har vid en operationsmetod jämfört med andra.

Syftet är att försöka höja vårdkvaliteten. Vissa register är också delvis öppna för allmänheten för att patienter ska kunna värdera vården.

Kan användas till annat

Men det går att använda registren också till annat, till exempel att jämföra vilken vård olika grupper i samhället får.

-När man jämförde vården efter en hjärtinfarkt fanns alltså klara skillnader mellan svenskar och invandrare. Men varför det är så ger undersökningen inget svar på, säger Måns Rosén.

-Det kan ju bero på att kommunikationen mellan läkaren och patienten inte fungerar riktigt bra. Det kan också bero på att man som patient inte vet om att man har möjlighet att få vissa typer av läkemedel, säger han.

Vid akutvård finns inga skillnader

På akuten är vården jämlik.

-När man väl kommer in gör personalen allt som står i deras makt för att rädda den som är sjuk och då bryr man sig inte om om man är lågutbildad eller högutbildad. Då gör man det bästa man kan, säger Måns Rosén.