Det är professor Mervyn King, tidigare chef för den brittiska centralbanken Bank of England och professor Marvin Goodfriend från universitetet Carnegie Mellon i USA som fått i uppdrag av Riksdagen att gå i genom Riksbankens politik under åren 2010 till 2015. De anser att Riksbanken hanterade efterdyningarna av finanskrisen i Sverige på ett bra sätt. Fram till juli 2011 höjdes styrräntan kraftigt i Sverige till två procent på grund av att ekonomin återhämtade sig snabbt i Sverige.
Men problemet, enligt de oberoende utredarna, är att Riksbankens ledning inte insåg att den ekonomiska situationen förändrades kraftigt därefter. Och framför allt under år 2013 var majoriteten av Riksbanksdirektionen sen med att sänka räntorna.
Kritiserar kriget i riksbanksledningen
I utredningen skriver professorerna: ”Det är något surrealistiskt över den precision med vilken enskilda direktionsledamöter uttalade sig om den framtida reporäntebanan med tanke på hur oviss framtiden var” och kritiserar också hur Riksbankens ledning fungerade.
Under de åren rådde fullt krig mellan framför allt riksbankschefen Stefan Yngves och vice riksbankschefen Lars E O Svensson. ”Det är inte bra att protokoll och intervjuer med direktionsledamöter gav prov på ett burdust tonläge som är ovanligt i den offentliga debatten i Sverige”, skriver Goodfriend och King.
Låste fast sig
De båda professorerna anser att Riksbankens direktion låste fast sig för mycket i hur olika teoretiska modeller fungerade och att den i stället borde tagit i de stora frågorna om var världsekonomin var på väg och hur det påverkade den ekonomiska utvecklingen i Sverige.
De anser också att Riksbanken inte borde låst fast sig vid att nå inflationsmålet på två procent inom exakt två år utan att Riksbanken borde, om de har goda argument, kunna säga att det till exempel kan ta tre till år innan man når målet.
Men den viktigaste slutsatsen i utredningen är att att nu är det dags att göra något åt de stora problemen med skuldberget i Sverige. För att komma åt den allt högre belåningen i Sverige måste regeringen se till att finansinspektionen får de verktyg som behövs för att främja finansiellt stabilitet anser professorerna.
Men även Riksbanken måste få ha ett ord med i laget skriver utredarna och föreslår att Riksbanken och Finansinspektionen ska inrätta en gemensam kommitté som ska ge rekommendationer till Riksdagen. Men det är oklart exakt vilken roll Riksbanken ska få i det arbetet. Enligt de oberoende experterna bör regeringen tillsätta en mindre grupp experter som ska granska ansvarsfördelningen mellan Finansinspektionen och Riksbanken.