Glädjeruset är frammanat av höjda skatter, ett steg mot vinstförbud i välfärden, pengar till äldrevården, satsningar på pensionärer och fri medicin till barn och unga.
Fast det kan vara vanskligt att peka ut om det är Socialdemokraterna, Miljöpartiet eller Vänsterpartiet som kan ta åt sig äran, för de olika satsningarna i budgeten.
Pengar till äldreomsorgen har Vänsterpartiet till exempel redan trumpetat ut att det är tack vare dem som ”mormor ska få bättre omsorg”, som det återkommande heter med Ulla Anderssons retorik. Men den reformen har varken Miljöpartiet eller Socialdemokraterna något emot heller.
Men det råder ingen tvekan om att det nya sättet att beräkna höjningen av brytpunkten, så att fler måste betala statlig skatt är resultatet av Vänsterpartiets förhandlingsframgångar.
Finansminister Magdalena Andersson (S) har vid två olika tillfällen tagit avstånd från den skattehöjningen och påpekat att det inte är Socialdemokraternas idé. Magdalena Andersson vill inte ens kalla det en skattehöjning när hon pressas och påminns om vallöftet att det inte skulle bli några inkomstskattehöjningar förutom en höjning för dem som tjänar över 60.000 kronor.
Kan bli fler skattehöjningar
Totalt höjer regeringen, tillsammans med Vänsterpartiet, skatter för nästan 23 miljarder. Oppositionen, i synnerhet Jan Björklund (FP), kallar det skattechock. Han lär får leta efter ytterligare förstärkningsord för det som komma skall.
Magdalena Andersson aviserade på sin presskonferens att det är aktuellt med fler skattehöjningar. Som ett exempel nämnde hon flygskatt och en vägslitageskatt. Miljöskatterna är en del av Miljöpartiets bidrag till budgeten. Socialdemokraterna har tidigare inte velat införa någon flygskatt.
Fördelningspolitiskt är budgeten klassisk socialdemokratisk- och vänsterpartipolitik, de med låga inkomster kommer bäst ut av budgeten och höginkomsttagarna får betala mer för det gemensamma.
Jobben har ju varit Stefan Löfvens huvudnummer ända sedan han blev partiledare. Hans löfte är att Sverige år 2020 ska ha EU:s lägsta arbetslöshet. Centralt i jobbpolitiken är de omtalade statligt betalda trainee-platserna för unga arbetslösa, där extratjänster i offentlig sektor är en del. Oppositionen kallar dem för låtsasjobb.
Allianspartierna har ännu inte bestämt sig för om de ska ge igen för gammal ost och bryta loss traineejobben ur budgeten för att rösta ned dem på motsvarande sätt som de rödgröna gjorde för knappt ett år sedan med alliansens förslag att sänka den statliga skatten.
Budgeten – en chansning
De rödgröna brukade kritisera den förra regeringen för att den satt i sin glasbur utan att förvissa sig om att den hade en majoritet i riksdagen för sin politik. När Magdalena Andersson i dag promenerade med statsbudgeten till riksdagen lämnade hon ifrån sig ett förslag som hon hoppas ska gå igenom.
Men det kan hon inte veta, det är en chansning. Regeringen kallar sig för samarbetsregering och Stefan Löfven har en ständigt utsträckt hand i luften. Men efter dagens budgetbesked har det inte blivit mer attraktivt för vare sig Folkpartiet eller Centern att grabba handen.
Bland annat på grund av höjda arbetsgivaravgifter för unga. Och att regeringen 2016 halverar taket för rut-avdrag till 25.000 kronor. Rut har länge varit de borgerligas skötebarn.
Fast allra mest hänger det på Sverigedemokraterna om helheten i regeringens budget ska passera riksdagen. Och de frånhänder sig inte sitt vapen att skapa osäkerhet och skrämsel genom att in i det sista hålla tyst om hur de ska förhålla sig till de olika budgetförslagen.