Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) tar emot Välfärdsutredningens delbetänkande av Ilmar Reepalu. Foto: TT

Välfärdsföretagare: ”Vinsttaket början till socialism”

Protesterna växer mot förslaget om vinsttak i välfärden. Sedan utredaren Ilmar Reepalu lämnat över förslaget till regeringen i november har både företag och revisorer räknat på konsekvenserna och nu hävdar de att det betyder slutet för den privata välfärdssektorn om det går igenom.

– Om man bestämmer sig för att ta 4.000 skolföretag och 8.000 vårdföretag och säga att de här får inte finnas, så är det en så stor förändring att man måste ställa frågan vad blir nästa steg, säger Kunskapsskolans ägare Peje Emilsson till SVT Nyheter.

För Peje Emilsson är saken klar: Den 800 sidor tjocka utredningen ”Ordning och Reda i Välfärden” kan vara början till slutet för kapitalismen som vi känner den i Sverige.

– Det här råkar handla om välfärdsföretag, men varför i hela världen ska de som säljer medicin slippa undan. Det ingår också i välfärden. Och de som bygger åt välfärdsföretag, till exempel skolor, varför skulle de slippa undan det här? säger Pelle Emilsson och fortsätter:

– Och 20 procent av landets politiker inte tycker att städningen ska få drivas av företag som tjänar pengar. Och så har vi kollektivtrafiken. Om man börjar socialisera en sektor så är steget inte långt att gå vidare och socialisera andra sektorer.

”Ett vinstförbud”

Peje Emilsson har liksom många andra tunga ägare och makthavare i näringslivet, i och utanför välfärdssektorn, protesterat offentligt sedan de räknat på konsekvenserna av det föreslagna vinsttaket.

Debattartiklar med rubriker som ”Reepalu vill svälta ut bolagen”, ”Förslaget är ett vinststopp”, och ”Välfärdsutredningen hotar hela näringslivet”, har haglat.

Bland dem som protesterat finns Svenskt Näringslivs ordförande Leif Östling, och industrimannen Rune Andersson som gick in som ny storägare i Academedia i samband med börsintroduktionen i somras.

– Det här handlar inte om att begränsa vinster, det handlar om noll. Utredningen föreslår ett vinstförbud, säger Rune Andersson till SVT Nyheter.

Modell för vinsttaket

Det står dock ingenting om vinstförbud någonstans i utredningen. Inte heller om socialism. Vad den föreslår är ett tak för rörelsevinsten, så att företagen kan få en avkastning på max 7 procent av kapitalet per år. Men välfärdsföretag går ibland att starta och tjäna pengar på utan att man satsar så mycket kapital.

För att starta en skola räcker det exempelvis ibland, förenklat, att hyra en lokal och anställa lärare, och så kan skolpengen betala hyra och löner från start.

Och för att det inte ska gå att tjäna pengar för lätt och utan något större risktagande har utredningen tagit fram en modell för vinsttaket som bygger på att man räknar på något som kallas operativt kapital.

Det är det operativa kapitalet som visat sig vara väldigt lågt i många av välfärdsföretagen.

Från 2,3 miljarder till 300 miljoner

SVT Nyheters granskning av de fem stora välfärdskoncernerna på börsen: Attendo, Academedia, Capio, Humana och Internationella Engelska skolan visar att de tillsammans gjorde en rörelsevinst på 2,3 miljarder kronor senaste räkenskapsåret. Men med vinsttaket skulle de bara få tjäna tillsammans drygt 300 miljoner kronor. SVT Nyheter har räknat på koncernnivå utom för Engelska Skolan. Det ger ingen exakt bild, men en ungefärlig fingervisning.

Om man går ner i koncernerna och räknar på de enskilda bolagen i respektive koncern, som det är tänkt, blir den tillåtna vinsten i flera fall ännu lägre.

”Tjänar fyra kronor per hundralapp”

När Peje Emilsson tar emot SVT Nyheter för en intervju på Kunskapsskolan i Spånga kommer han laddad med uträkningar och stapeldiagram.

– För varje 100 lapp vi får in tjänar vi i dag fyra kronor. Med Reepalus förslag får vi behålla 20 öre, säger han.

– Titta här är vårt egna kapital, 112 miljoner. Men det vi får räkna avkastningen på är 28 miljoner, för det är det som är operativa kapitalet, vilket är ett helt meningslöst mått.

Men i det egna kapitalet ingår ju en massa vinster också som du har lagt på hög?

– Ja, en del är vinster, men kom ihåg att vi har investerat 300 miljoner. Och än så länge har ägarna inte fått någon utdelning från företaget.

Men du har en jättestor förmögenhet i det här företaget?

– Ja. Teoretiskt ja.

”Vilket planet är han på?”

För Peje Emilsson är det värden på flera hundra miljoner kronor som står på spel. Så sent som i september la han långt över 100 miljoner på att köpa Wallenbergbolaget Investors 40-procentiga andel i Kunskapsskolan och blev ensam ägare.

– När Reepalu-utredningen utgår från att det här är företag som bara tittar på avkastningen och styrs i sina beslut efter det så är det helt världsfrämmande, vilken planet är han på? säger Peje Emilsson.

”Inte en bra form för att driva skolor”

Men redan för tre år sedan reagerade den moderate finansministern Anders Borg när SVT Nyheter visat hur över 10.000 elever drabbats av att riskkapitalbolaget Axcel sätter skolkoncernen John Bauer i konkurs.

– Reglerna behöver ändras så att riskkapitalbolagen med stor sannolikhet inte kan fungera som ägare i de här branscherna. Vi tror helt enkelt inte att det är en bra form för att driva skolor och vårdcentraler och annat i välfärden, sa Anders Borg då.

”Finns en viss konflikt i detta”

Riskkapitalbolaget hade köpt skolkoncernen för dyrt för lånade pengar, lockat av den då höga lönsamheten.

Och Peje Emilsson medger att det kanske ändå kan vara avkastningen som styr i välfärden.

Hur ser du på drivkraften för riskkapitalbolaget som gick in i John Bauerkoncernen?

– Pensionärernas pengar vill naturligtvis ha så mycket avkastning som möjligt, och det är ett problem. Det köper jag, att det finns en viss konflikt i detta, säger Peje Emilsson.

Ministern som har tagit emot Ilmar Reepalus utredning, Ardalan Shekarabi (S) vill inte svara på SVT Nyheters frågor, utan väntar på remissvaren. Han har inte majoritet för utredningens förslag i riksdagen och planerar samtal med allianspartierna.

Relaterat

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer