• Viktigt meddelande:

    Information om skogsbränder på flera platser i landet Läs mer

Kartgrafik ur rapporten om Malmö som visar hur andelen resursfattiga områden dominerade av utrikes födda (blå) har ökat sedan 1990. De gula områdena är resusrika och svenskdominerade, de gröna är blandade, de vita är resursfattiga och svenskdomnierade, svarta är resursrika som domineras av utlandsfödda. OBS att de vita områdena markerats med ljusgrått. Visa alla (3)
Visa alla (3)

Var fjärde Malmöbo varken jobbar eller studerar

Stor inflyttning, ökande segregation, fler som är utan arbete än i andra svenska storstäder – Malmös problem växer.

Bilden av Malmö som ges i en ny rapport som Agenda tagit del av visar en stad med många svårigheter och problem.

Malmö är enligt EU:s statistikbyrå Eurostat en av Europas snabbast växande städer. En stor del av befolkningsökningen kommer från direkt inflyttning från utlandet. Malmö fungerar som en av världens ”arrivalcities”, ankomststäder, dit många människor kommer i hopp om en ny tillvaro.

Hittills under under 2000-talet har 32.000 fler flyttat in till Malmö från utlandet än vice versa. ”Utan detta flyttnetto skulle Malmös folkmängd inte varit drygt 300.000 utan knappt 270.000 år 2011”, konstateras i rapporten.

Stor skillnad i sysselsättning
Skillnaden mellan svenskfödda och utrikes födda när det gäller sysselsättning är ”remarkabel”, enligt rapporten. Bland svenskfödda har 72-75 procent sysselsättning, bland utrikes födda är siffran 40-43 procent. ”Det som är mest iögonenfallande är att dessa skillnader tenderar att bestå över tid”, konstaterar rapporten.

Det är alltså inte bara bland dem som bott i Sverige kort tid som sysselsättningen är låg, utan skillnaden märks också bland utrikesfödda som bott i Sverige och Malmö många år.

År 2008 var skillnaden i sysselsättning mellan inrikes- och utrikesfödda i Malmö 32 procentenheter. Jämförelsevis var den i Botkyrka 20 procentenheter, Södertälje 25, Göteborgs stad 26 och för Storstockholm 22 procentenheter. Bara Landskrona har en högre siffra än Malmö.

När det gäller hur många i den arbetsföra befolkningen som står utanför arbete och studier har Malmö den högsta andelen av alla svenska städer. Var fjärde Malmöbo har varken arbete eller studerar. Skillnaden mellan Malmö och Stockholm är 12,7 procentenheter och mellan Malmö och Göteborg 10,1 procentenheter.

Ser man enbart till hur många som förvärvsarbetar blir siffran för Malmö att bara sex av tio i arbetsför ålder har ett arbete.

”Det dolda Malmö”
Bland dem som varken arbetar eller studerar finns ett växande mörkertal, ”det dolda Malmö”, som inte har någon registrerad inkomst alls, varken från arbete, kapital eller offentliga medel. Den andelen har ökat från 1,7 procent 1990 till 6,5 procent 2008.

De här personerna är osynliggjorda för det officiella samhället och syns annars sällan i några redovisningar. Det kan handla om papperslösa, det kan handla om människor som arbetar svart eller som försörjs av andra personer. Men även bristande statistik kan spela in, enligt rapporten.

Alltmer ojämlika inkomster
När det gäller inkomster har ojämlikheten i Malmö ökat mer än genomsnittet i Sverige. Mellan 1990 och 2008 har den ökat med 57 procent mot 43 procent i landet som helhet. Den fattigaste tiondelen har minskat sin disponibla inkomst med omkring en tredjedel, medan den rikaste tiondelen har ökat sina inkomster med 46 procent.

Ett sätt att visa på det inkomstmässigt ojämlika Malmö är att dela in kommunens bostadsområden i olika färger på en karta. (Se bilden till höger) Gult står för resursrika och svenskdominerade områden, blått står för resursfattiga områden som domineras av utrikes födda invånare, gröna områden är mer blandade/integrerade.

Det finns också några få områden som är vita (resursfattiga och svenskdominerade) och svarta (resursrika dominerade av utrikesfödda).

1990 var de blandade – gröna – områdena dominerande i Malmö. Närmare två tredjedelar bodde i blandade områden. 2008 hade de gröna områdena minskat till under hälften och i stället ökade de blå.

Numera bor en majoritet i blå områden, 52 procent. Det kan jämföras med genomsnittet 17 procent för samtliga större städer i landet.

Andelen fattiga områden ökar
Ingen annan kommun i Sverige har så hög andel befolkning i blå områden. Närmast kommer Botkyrka med 48 procent och Landskrona med 41 procent. De är också de enda kommuner som har lägre andel gröna, blandade områden än Malmö.

Unikt för Malmö är den låga andelen gula bostadsområden, som domineras av resursrika svenskfödda hushåll. I Malmö bor bara två procent i sådana områden, jämfört med 15 procent i landets städer i genomsnitt. Det förklaras av att Malmöområdets välsituerade områden till största delen ligger utanför Malmös kommungräns.

Fakta:

Visa

Rapporten har tagits fram av professor Tapio Salonen vid Malmö högskola på uppdrag av Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö.

Läs mer om rapporten här.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer