”Sommaren med Göran”, komediserien Solsidan i TV4 och flera andra svenska succéfilmer de senaste åren har en sak gemensamt. Männen skildras som neurotiska och barnsliga, ofta hunsade av sina fruar.

Bakåtblickande

-Det är en förvånande trend, tycker jag. Den är så bakåtblickande och den känns mer som den har att göra med Lilla Fridolf och 50-talet än 2010, säger Karin Magnusson, debattchef på Aftonbladet och kulturjournalist, till SVT:s Agenda.

-Jag skulle kunna skriva en film om en helt perfekt och harmonisk man, som har en perfekt relation till sin fru, men det blir inte så roligt, säger manusförfattaren och skådespelaren Peter Magnusson, som bland annat ligger bakom ”Sommaren med Göran”.

Töntmannen fortfarande norm

Det är 60 år sedan Lilla Fridolf gjordes, men trots decennier av jämställdhetsplaner är den töntige mannen och den befallande frun fortfarande norm inom svensk filmhumor.

-Eftersom det har kommit så många fjantiga och konflikträdda män i de här serierna och filmerna har det blivit norm. Ska man döma av filmerna är hela världen full av små svettiga, krypande killar som inte vågar stå upp för någonting, säger Karin Magnusson.

Karin Magnusson frågar sig varför kvinnan ofta framställs som tråkig och ansvarstagande medan mannen skildras som ett ansvarslöst barn.

-Det är intressant att det kommer från en generation som varit med om att brejkat jämställdheten så brett. Jag kan bara begripa det som att man inte ändå känner sig till freds med det liv som man varit med om att mata fram, utan att man skapar de här barnsliga reservaten där man får hänga med sina killkompisar och inte bry sig om de där jobbiga kvinnorna.

Pojkrollen

Filmkritikern Göran Everdahl tycker sig se en ny mansroll.

-Susan Faludi har varit inne på att det finns en ny kvinnoroll. Kvinnor får göra saker som de inte fick för 40-50 år sedan, helt enkelt traditionellt manliga saker, men det finns inte någon ny mansroll. Den är inte definerad. Det har lett män till att vara vilsna. Då kan man säga att de här filmerna visar det finns en definerad roll och det är pojkrollen. Den kan man alltid falla tillbaka på, säger filmkritikern Göran Everdahl.

-Jag saknar de komplexa figurerna. Jag saknar de komplexa kvinnorna och männen som både kan vara barnsliga och löjliga, men också modiga och framåt, som de flesta av oss faktiskt är. Är man tillräckligt begåvad är det klart att det blir roligt, säger Karin Magnusson.

Fredrik Skillemar