Lätt att fuska – merparten upptäcks aldrig

Uppdaterad
Publicerad

Fusk och slarv bland tandläkare beräknas kosta skattebetalarna uppemot 180 miljoner kronor per år. Och att fuska är i praktiken riskfritt. Merparten upptäcks aldrig och kontrollerna har halverats på tre år.

Tanken med tandvårdssystemet är att patienterna inte ska behöva betala hela summan själva vid dyrare ingrepp. Därför får tandläkarna även pengar från Försäkringskassan för att täcka kostnaderna.

Obefintlig kontroll

Men systemet bygger på att de är ärliga. Utbetalningarna är helt automatiserade och inte ens en procent av patientbesöken kontrolleras i efterhand.

Samtidigt visar de undersökningar som har gjorts, att mellan tre och sex procent av alla utbetalningar är felaktiga. Något som beräknas kosta skattebetalarna mellan 100 och 180 miljoner per år.

Fuskare fortsätter kräva pengar

Felen beror på slarv och missförstånd, men också på medvetet fusk. Försäkringskassan varnar nu för att den organiserade brottsligheten ökar och biter sig fast i systemet. Men man menar samtidigt att möjligheterna att förhindra det är små – den som fuskar kan inte hindras från att fortsätta att kräva pengar.

– Vi skulle behöva kunna avansluta de aktörer som inte sköter sig. Men vi har inte sett att det varit möjligt, säger Linda Jakobsson, områdeschef på Försäkringskassan med ansvar för bland annat tandvårdsstöd.

Varför är inte det möjligt om man har bevis för att någon fuskat?

– Det är inte så vi har tolkat lagstiftningen. Det kom en lagändring den första juli i år som ger oss lite större möjligheter att bakgrundskolla och neka oseriösa aktörer som vill koppla nya företag till utbetalningssystemet. Men vi har fortfarande aktörer inne som vi inte kan avansluta, säger hon.

LÄS MER: Dieter blev lurad – av sin tandläkare

Redan för sex år sedan varnade Inspektionen för socialförsäkringen för att det var i princip riskfritt att fuska med tandvårdsstödet. Men sedan dess har både antalet kontroller och personer som jobbar med att utföra dem minskat radikalt. Mellan 2014 och 2016 mer än halverades antalet efterkontroller.

– Vi har gått från att göra mer slumpmässiga kontroller till att istället rikta in oss där vi tror att det förekommer fel, förklarar Linda Jakobsson.

Slipper betala tillbaka

Men de som åker dit för att ha fuskat drabbas sällan särskilt hårt. Förutom att det alltså ansetts omöjligt att kasta ut dem från systemet så behöver de ofta inte ens betala tillbaka några pengar. Istället drar Försäkringskassan bara av pengarna från framtida utbetalningar.

LÄS MER: Drabbade patienter får inget veta

Det är också väldigt sällan det görs polisanmälningar. Under de senaste åren har bara en handfull aktörer polisanmälts varje år. Under det första halvåret har bara en polisanmälan gjorts.

Fokus på annat

– Vårt jobb och fokus ligger i att hitta felaktiga betalningar och se till att de aktörer som gör fel inte gör om dem igen, säger Linda Jakobsson.

Men skulle det inte fungera avskräckande om ni polisanmälde fler?

– Det är klart att det skulle kunna om vi får fler domar. Men vårt huvudfokus är ändå att vi måste kunna hantera de här aktörerna själva.

Föga imponerande siffror

Resultatet av de polisanmälningar som trots allt har gjorts är inte heller särskilt imponerande. Av 24 anmälningar mellan 2013 och 2016 som Försäkringskassan tar upp i sin rapport, har nio utredningar lagts ner, och i 14 av fallen pågår fortfarande förundersökning.

Bara i ett fall har ärendet gått vidare till rättslig prövning samt fällande domar.

Tandvårdsstöd

Försäkringskassan betalar varje år ut drygt fem miljarder kronor i statligt tandvårdsstöd till tandvårdgivare. I stödet ingår det allmänna tandvårdsbidraget som ges en gång per år till alla som är bosatta i Sverige, ett högkostnadsskydd vid större behandlingar och ett särskilt tandvårdsbidrag till personer med vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar.

Stödet innebär att patienten får 50 procent rabatt på kostnader över 3.000 kronor och 85 procent rabatt på kostnader över 15.000, beräknat på ett så kallat referenspris för olika behandlingar.

Antal patientbesök som korrigerats efter kontroll:

  • 2014: 16.200
  • 2015: 15.900
  • 2016: 11.500
  • 2017 första halvåret: 3.650

Korrigeringsbelopp via kvittning eller återkrav, miljoner kr:

  • 2014: 25,5
  • 2015: 21,5
  • 2016: 16,4
  • 2017 första halvåret: 11,6

Antal avslutade fördjupade kontrollutredningar:

  • 2013: 190
  • 2014: 167
  • 2015: 142
  • 2016: 123
  • 2017 (första halvåret): 67

Antal polisanmälningar:

  • 2013: 8
  • 2014: 5
  • 2015: 5
  • 2016: 8
  • 2017 (första halvåret): 1

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.