Du tar en klunk öl och tänker kanske att det som skummar sig i munnen är en blandning av malt, humle jäst och vatten. Men möjligheten finns att du också sväljer ner fler ingredienser än så. Exakt vilka ingredienser det i så fall skulle vara är dock svårt att veta eftersom det inte finns något krav på att skriva ut vilka ingredienser som ingår i drycker med mer än 1,2 procents alkoholhalt.
I förra veckan startade den amerikanska bloggaren ”Food Babe” en namninsamling för att få USA:s största bryggerier Anheuser-Busch och MillerCoors att publicera vilka ingredienser de använder i sina storsäljande ölsorter. På bara ett dygn hade mer än 40.000 personer skrivit under namninsamlingen och Anheuser-Busch, vars mest kända öl-märke är Budweiser, lovade snabbt att börja publicera ingredienserna online ”inom ett par dagar”.
Namninsamling i Sverige
På den ideella konsumentföreningen ”Äkta vara” har man startat en liknande namninsamling.
– Alla har rätt att få veta vad man stoppar i sig, och det har man när det handlar om mat, men inte när det gäller alkohol, säger Björn Bernhardson, verksamhetschef och vice ordförande för Äkta vara.
Äkta vara har tittat närmre på ingrediensförteckningen på 20 vanliga ölsorter som svensk konsumenter kan köpa.
– Knappt hälften skriver ut innehållet och bland de som gör det ser listan olika ut. Någon hoppar över jäst och andra hoppar över vatten och då kan man ju misstänka att man väljer och vrakar bland de ingredienser man tar med. Och de ölsorter som saknar företeckning kan man ju misstänka innehåller fler saker än de som skriver ut innehållet, säger Bernhardson.
”Upprörande att inte få veta”
Han ser inte några skäl till att alkoholhaltiga drycker är undantagna från märkningsreglerna.
– Jag tycker att det är upprörande. Man får veta noggrant vad ketchup innehåller, med näringsämnen och annat, men vi får bara godtyckligt veta vad ölen innehåller, säger Björn Bernhardson.
Läget i ölkylen beskriver han som ”väldigt virrigt.”
– På vin får man inte skriva ut ingredienserna men på öl får man – men det råder stora skillnader kring om och hur man gör det.
Effekten, menar han, är att konsumenten inte kan lita på att alla ingredienser verkligen listats.
– Det blir ju ett säljbudskap om tillverkaren väler att bara säga det man tror att köparen vill höra, säger Björn Bernhardson.
Undantag som styr
Inom EU, precis som i USA, behöver inte ingredienserna i ölen listas på flaskan om inte ämnet är allergiframkallande. Det här beror på ett undantag i EU:s informationsförordning för livsmedel som säger att ingredienser i drycker som innehåller mer än 1,2 procent alkohol inte behöver anges.
– I november börjar ett nytt EU-direktiv att gälla för märkning av livsmedel. Sveriges generella inställning är att kravet på ingrediensmärkning ska gälla även för alkoholhaltiga drycker, men i det nya direktivet finns inte det kravet med, säger Ann Mohlén Årling på Livsmedelsverkets regelavdelning.
Godkända tillsatser
Hon berättar att det finns en EU-standard för vilka drycker som ska anses vara vin och sprit och att denna definition även styr vilka tillsatser man får ha i dryckerna, även om inte heller dessa tillsatser måste skrivas ut.
– Men vad som är öl är inte definierat i EU-lagstiftning. Det finns dock en tillsatsförordning som listar de tillsatser som är godkända för öl.
På den listan hittar man knappt 30 tillsatser, bland annat svaveldioxid, 1,2-Propylenglykolalginat och akaciagummi.
”Sminkad” produkt
De här ingredienserna är tillåtna av EU att använda i öl. Kan du inte se att det kanske i själva verket är bra att använda dem?
– Nej absolut inte. Nästan alla tillsatser har en teknisk funktion som hjälper till i tillverkningen, men många gånger är det ”smink”. Man färgar kanske ölen för att alla batchar ska se exakt likadana ut, för industrin är orolig för allt som sticker ut, säger Björn Bernhardson på Äkta vara.