Vildsvin är nattaktiva och extremt skygga. Men många svenskar är ändå rädda för att möta vildgris när dom ger sig ut i skog och mark. Vildsvin skrämmer nu oss svenskar mer än den omstridda vargen, visar forskning från lantbruksuniversitetet.
Vildsvinen är fler – den svenska vildsvinsstammen kan nu vara uppe i 300 000 djur. Det betyder att stammen kan ha fördubblats på bara tre år.
– Vildsvinen har en väldig potential att föröka sig och förhållandena är mycket gynnsamma i södra Sverige. Nu i år ser vi en rejäl föryngring, konstaterar Göran Bergqvist, klövviltskonsulent på Jägareförbundet.
”Det blir inte mycket till skörd”
Göran Frisk bor i Vittskövle, söder om Kristianstad. Han visar upp en fullmogen veteåker – utan ax.
– De är för många. Det är rejält uppbökat i skogen och för jordbruket är det jättestora problem. Här ser vi hur grisarna legat och ätit, det blir inte mycket till skörd.
Skördeskadorna är stora på många håll i landet i år. Vildsvinen beräknas kosta jordbruket flera hundra miljoner kronor i förstörda grödor. Trädgårdar och till och med kyrkogårdar har bökats upp.
”Det är katastrof”
Flera kommuner i landet beskriver situationen som ohanterlig. Samtidigt pekar en rad rapporter på att årets föryngring slår alla rekord.
– Det är katastrof. På vissa håll går det inte att bedriva ett lönsamt jordbruk, säger Stig Lundström, vice distriktsordförande för LRF Skåne.
För bara tre decennier sedan var vildsvinen nästan utrotade i Sverige. Riksdagen beslutade att djuren inte hör hemma i landet och endast några få flockar i häng skulle behållas i forskningssyfte. Men rymlingar därifrån har nu spridit sig över hela södra halvan av Sverige.
Hittade ett ton vingummin i skogen
Vi står mitt uppe i en storskalig faunaförändring i Sverige – men så har också vildsvinen fått omfattande hjälp att sprida sig. Jägare som vill gynna jakten utfodrar vildsvin, vilket gör att stammen förökar sig mycket snabbt.
– Vi har sett tonvis med sockerbetor, chokladblock på en kubikmeter, det är lastbilslass med bröd, ett halvt ton vingummi som tippats i skogen, berättar Stig Lundström, vice distriktsordförande LRF Skåne.
Forskning från SLU pekar på att hälften av vad vildsvinen sätter i sig är foder utlagt av markägare som vill ha fler djur till sin egen jakt. I konkurrensen om grisarna försöker markägarna överträffa varandra med frestelser. Men det är något som jägarförbundet tar bestämt avstånd ifrån.
– Det är avarter som ska bort. Ska man utfodra ska det vara naturligt foder och endast under de perioder då viltet behöver skydd och stöd, säger Göran Bergqvist, klövviltskonsulent på Svenska Jägareförbundet.
Vildsvin – källa till konflikt
Utfodringen har länge varit en konflikt mellan jägare och lantbrukare. För några år sedan ingick LRF och Jägarförbundet i ett gemensamt förvaltningsprojekt för att försöka dämpa vildsvinsbråken. Samverkan på det lokala planet var ledstjärnan.
I sommar har LRF vänt helt om och konflikten har istället skruvats upp ytterligare.
– Jakten fungerar inte. Vi måste få stopp på förökningen, säger Stig Lundström, LRF Skåne.
LRF:s förbundsstämma kräver nu en lagändring, att länsstyrelserna ska få rätt att totalförbjuda all matning inom sitt område. Det är Jägarförbundet helt emot.
– Vi tror inte på det. Utfodring är en naturlig del av viltförvaltningen. Men det ska vara en korrekt utfodring som ska ske med etik. Det är tveksamt om det ens är tillåtet att lägga ut godis och liknande till viltet, säger Göran Bergqvist, klövviltskonsulent på Jägareförbundet.
Svår jakt
Från jägarförbundets sida uppmanar man nu sina medlemmar att ta ansvar för förökningen och skjuta fler vildsvin, met är lättare sagt än gjort. Vildsvin är extremt svårjagade, skygga och företrädesvis aktiva på natten.
Naturvårdsverket tillåter nu visserligen nya, spektakulära jaktmetoder med beslysning nattetid vid åtel och har dessutom godkänt en rad fällor som tidigare var förbjudna. Men jägarna har ändå svårt att hålla vildsvinsstammen i schack.
Billigare byråkrati
Jägarförbundets vildsvinsexpert tror att lösningen finns i förenklad byråkrati.
– Idag måste vildsvinskött som ska säljas passera en vilthanteringsanläggning. Men många jägare har långa avstånd till anläggningarna. Köttet måste dessutom trikintestas och det blir dyrt. Om vi kunde få ett regelverk som tillåter försäljning utan att först gå igenom en vilthanteringsanläggning men med säkerställt trikinprov, så skulle det bidra till ökad avskjutning i problemområden, tror Göran Bergqvist, Jägareförbundet.
– Då kanske man skjuter den där extra grisen.
Han tror även att lägre pris på trikinprovet skulle göra det mer lönsamt att skjuta unga grisar.
– Vill man hejda tillväxten i vildsvinsstammen så handlar det mycket om att inte låta unga gyltor (honor, reds anm) gå i brunst. Då kan dom inte heller bidra till reproduktionen, slutar Göran Bergqvist.