– Jag vill skilja på ekonomisk brottslighet på nätet och den här kategorin hackare. De här gruppernas motiv är ofta antingen politiska, eller att de vill testa gränserna för vad de kan klarar, kicksökare helt enkelt, säger Linus Larsson, en av författarna till boken ”Svenska hackare”.

Tidigare i veckan utsattes flera svenska myndigheter för en överbelastningsattack. Två av de mest kända hackerkollektiven just nu är nätverket Anonymous och dess förgrening LulzSec.

LulzSec är till exempel misstänkt för att ha angripit företaget Sony, och Anonymous betalningsföretagen PayPay, Master Card och Visa.

Under året har flera medlemmar med kopplingar till LulzSec gripits och åtalats, en man så sent som förra veckan.

Tillsammans ligger grupperna bakom fler attacker mot regeringar, företag och organisationers webbsidor över stora delar av världen. Att hacka en prestigefylld hemsida eller aktörens servrar kan ibland vara ett effektivt sätt att störa, protestera eller få ut ett budskap.

Stödjer Julian Assange

När svenska myndigheters sajter överbelastades i måndags tog en grupp som stödjer Wikileaks-grundaren Julian Assange på sig ansvaret.

Men även medier har drabbats. I veckan utsattes tv-kanalen Al Jazeera för intrång som en protest mot kanalens bevakning av konflikten i Syrien.

Och bara sedan i början av augusti har nyhetsbyrån Reuters utsatts för tre attacker mot de digitala systemen, där bland annat falska artiklar publicerats på företagets hemsida.

Men anledningen behöver inte alltid vara politisk. I tisdags stoppades en tävling anordnad av ett bilföretag under några timmar eftersom spelet hade hackats – i syfte att fuska.

Riskerar långa straff

Hackerkollektivet LulzSecs budskap är att deras hacker-attacker är på skämt. Men de som grips för att försöka störa eller sabotera datatrafik eller hämta eller ändra information i olika datasystem riskerar långa fängelsestraff.