Inrikes

Vinodling på frammarsch i Sverige

Uppdaterad
Publicerad

Visst går det att odla druvor i Västsverige. Så ljuder länsstyrelsens lockrop för att få yrkesodlare att satsa på vinodling. Andra är mer skeptiska. -Moder Jord och fader Natur ville inte att vi skulle odla vin i Sverige, säger vinkännaren Michel Jamais.

-Odlarna behöver fler ben att stå på. Det finns en stor turistindustri runt vinodling ute i Europa. Vinodling här kan ses som lite exotiskt, säger Kirsten Jensen, frukt- och bärrådgivare på Lantbruksenheten inom länsstyrelsen i Västra Götaland.

I veckan har hon utbildat ett 40-tal yrkesodlare från länet i ekologisk odling av vindruvor. I dag finns svensk vinodling och vintillverkning i Södermanland, på Gotland och Öland. Plus ett antal odlingsexperiment och hobbyodlingar på olika platser.

Enligt Kirsten Jensen finns det goda förutsättningar för vinodling i det bergiga Västra Götaland. Stenen håller värmen, något som är betydelsefullt för vindruvornas mognad.

Inget EU-bidrag

Och druvorna kan bli mer än vin, även juicer och geléer kan locka många konsumenter tror Kirsten Jensen. Även om det som lockar mest ändå är att kunna tillverka vin.

-Jag tror inte Sverige blir ett nytt Frankrike, i alla fall inte under de närmaste 75 till 100 åren, men alla tycker det är roligt med vin. Det skapar kontakt med kunderna, många vill veta vad de köper och föredrar därför lokala produkter som är ekologiskt odlade.

Men den som vill ha EU-bidrag ska knappast satsa på vinodling. I Bryssel försöker man hitta sätt att minska överskottet av vinproduktion. I unionens regelverk finns planeringsrestriktioner och arealkvoteringar, liksom omställnings- och omstruktureringsstöd för den som går från vindruva till annan gröda, samt röjningsbidrag.

-I vissa fall kan man få landskapsutvecklingsstöd men av EU:s regelverk framgår att det inte gäller för vintillverkning. Däremot finns en chans om man just ger sig in på ekologisk odling, säger Anne Hansson, handläggare för vinfrågor inom Jordbruksverket.

Svårt mogna i Sverige

Med efterfrågan på svenska viner är det väl lite si och så, i alla fall hittills. Här finns inte förutsättningar att odla vin, anser Michel Jamais, konsult och utbildare med inriktning på vin.

Inom vinvärlden pratar man om fenologisk mognad som ger avtryck i druvans skal som färg, strävhet och syror. Enligt Michel Jamais är det svårt att få druvorna att mogna väl i Sverige.

-Det går att göra viner, men de är för syrliga och tunna och på tok för dyra. De borde kosta en fjärdedel eller femtedel. Det finns helt enkelt inget kvalitetsmässigt eller ekonomiskt skäl att odla vin här. Konkurrensen är hård, det går att köpa bra viner för 50-60 kronor från Italien, Spanien, Sydafrika och Australien.

Vindruvsodling för att tillverka andra produkter tycker han inte heller är motiverat. Hellre då bidrag för att producera fruktviner.

-Vi har fantastiska förutsättningar för äppelodling i södra Sverige och vinbär i Kalix, till exempel. Men moder Jord och fader Natur ville inte att vi skulle odla vin här.

Gutevin

Att vinet produceras i Sverige ger ingen självklar entrébiljett till Systemet. Däremot ska svenska odlare ha samma möjlighet som alla andra och konkurrera på samma villkor, anser Ann Burgaz-Schmidt, inköpschef på Systembolaget.

-Generellt föredrar våra kunder viner från klassiska vinländer. Men exempelvis på Gotland är efterfrågan stor på just gotländska viner.

Klimatet är det största problemet för svenska odlare, de kan inte ens garantera att det blir en skörd. Den kan förfrysa.

-Man brukar säga att det krävs hundra soldagar från blomning till skörd. Chile är det optimala vinodlarlandet. Där går det att få fram plantor som bär frukt efter ett år, vilket innebär skörd ytterligare några år framåt. I Europa tar det tre till fem år. Frågan är hur lång tid det tar här, säger Göran Wrangsell, kvalitetschef på vinsidan för Vin & Sprit.

Sverige som vinland

  • Vindruvor har odlats i Sverige de senaste 250 åren. På 1700-talet skulle alla slott och herrgårdar med självaktning odla exotiska grödor, bland dem vindruvor. Dels för sin självförsörjning, dels som ett sätt att visa på kulturell förfining.
  • På 1800-talet satsade handelsträdgårdarna på odling av vindruvor för försäljning. Men när kommunikationerna förbättrades på 1900-talet blev det billigt att importera druvor söderifrån. Då försvann stor del av den svenska vindruvsodlingen.
  • Under senare delen av 1900-talet började hobbyodlare satsa på druvodling igen och sedan 1990-talet finns här även vindruvsodling i större skala. Genom forskning och ett omfattande förädlingsarbete, inte minst i Öststaterna, har flera vinterhärdiga druvsorter upptäckts eller klonats fram.
  • Lokala variationer kan vara så stora att val av druvor måste ske utifrån de lokala förutsättningarna på varje odling.
  • För hobbybruk går det utmärkt att odla vindruvor i växthus. Kommersiell verksamhet kräver så pass stora volymer att det i första hand är frilandsodling som gäller.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.