– Det blir bättre för både patienter och personal. Patienter som inte behöver vara på akutmottagningen ska inte heller in där, säger Ami Hommel, disputerad sjuksköterska på ortopedkliniken på Skånes universitetssjukhus i Lund.
Hon är pådrivare bakom ”höftlinjen” som infördes i Lund 2007 och som fler och fler sjukhus tar efter. Linjen innebär ett genomtänkt omhändertagande av äldre med höftfrakturer, från hämtningen med ambulans, via operation och sjukhusvård, till rehabilitering och eftervård. Vinsten är kortare vårdtider och snabbare återhämtning.
– Och nöjdare patienter, säger Ami Hommel.
Mjuk säng
Omkring 18 000 människor i Sverige drabbas årligen av höftfrakturer när de ramlar omkull. Många är över 80 år och dessutom i dåligt allmäntillstånd. Omedelbar omvårdnad är därför en viktig del av höftlinjen.
Sjuksköterskan i ambulansen ger den skadade syrgas,vätska och smärtlindring, tar EKG och blodprover och förbereder mottagandet på sjukhuset. Syrgas motverkar trycksår och förvirring. Åtskilliga av patienterna är både uttorkade och undernärda och kan behöva både vätska och näringsdryck.
På sjukhuset förs patienten direkt till röntgen och läggs i en mjuk säng i stället för på en hård brits. Efter röntgenundersökningen väntar vårdavdelning och operation. Målet är att 80 procent ska blir opererade inom 24 timmar.
Snabbare rehabilitering
Redan dagen efter operationen startar rehabiliteringen. Patienten ska upp och belasta det opererade benet. Det ger snabbare läkning och förebygger blodproppar.
Men många är rädda inför de första stegen och behöver stöd och peppning. Därför är det viktigt att de finns på en ortopedavdelning, där personalen vet vad som gäller.
– Man måste våga säga att det här håller. Det är ingen fara att gå på benet, säger Ami Hommel.
I sin avhandling visar hon att inläggning på andra avdelningar ger fler komplikationer, fyra dagar längre vårdtid och 14 dagar längre rehabilitering.
Förr betydde en bruten höft ofta slutet på ett aktivt liv för äldre. Så är det inte längre. Numera blir många helt återställda och kan återgå till det liv de levde före olyckan.
TT
Höftledsbrott för miljarder
Årligen drabbas cirka 18 000 personer i Sverige av höftledsbrott när de ramlar. Kostnaden inklusive rehabilitering är cirka 2,3 miljarder kronor per år.
Risken att skadas ökar med stigande ålder eftersom skelettet blir skörare. Man får också sämre syn och balans och kanske sjukdomar som ger yrsel.
Skadan är vanligare bland kvinnor än män. Risken att vid 50 års ålder få en höftfraktur under den återstående livstiden är 23 procent för kvinnor och 11 procent för män.
Nästan alla höftledsbrott opereras. Benbrottet kan fixeras med skruvar eller plattor och ibland opereras en konstgjord höftled in.
Källor: Sjukvårdsrådgivningen och registret Rikshöft