Den populära appen Faceapp som låter användarna ändra på ansiktsbilder har de senaste dagarna seglat upp på topplistorna bland IOS- och Android-appar, men också fått kritik, skapat oro och väckt liv i en diskussion om integritet. Foto: Kirill Kudryavtsev/AFP/TT

Viral app får dig att se äldre ut – men du kan betala med din personliga integritet

Uppdaterad
Publicerad

Har du scrollat dina sociala medier och märkt att dina vänner plötsligt ser betydligt mycket äldre ut? Faceapp har fått människor världen över att åldras på några snabba klick. Men frågan är vad som händer med alla ansikten som företaget bearbetar.

Bildredigeringsappen Faceapp, som via en form av artificiell intelligens modifierar ett ansikte på valfritt foto, trendar på sociala medier igen. Detta efter att man lanserat ett nytt filter som förutspår hur användaren kommer åldras.

Appen är gratis och lätt att använda. Det enda man behöver göra är att ta ett foto på sitt ansikte och ladda upp eller använda en redan befintlig bild från mobilen.

Misstänks lagra bilder

Men nu har en del användare börjat oroa sig och apputvecklare och experter höjer ett varningens finger för att använda appen.

En av dessa är säkerhetsexperten Karl Emil Nikka, som i dagsläget helt avråder personer från att använda appen.

– När du gör bearbetningar av bilder, till exempel föryngrar eller föråldrar ditt ansikte, så kan det antingen göras på klientsidan, alltså i själva telefonen så som Apples Memoji gör, eller så kan det göras på serversidan. Problemet med Faceapp är att bearbetningen görs på serversidan, något som företaget inte har varit öppna med, säger han till SVT Nyheter.

Otydliga villkor

Bildbehandlingen sker i detta fall alltså på Faceapps egna servrar i en molntjänst där algoritmer förändrar bilden. Och även om ansiktsförvandlingen sker på bara några sekunder är det inte helt säkert vad du lämnar ifrån dig.

– Till råga på allt är användarvillkoren så extremt brett skrivna att det gör att de kan göra i princip vad som helst med materialet som laddas upp. Det kan användas av företaget själva eller säljas vidare i kommersiella sammanhang, säger Nikka.

Faceapp svarar

I den internationella rapporteringen kring Faceapp har det också ryktats om att företaget även får tillgång till användarnas hela bildbibliotek. Men det är bara spekulationer och Karl Emil Nikka, som undersökt trafikmönstret i både IOS- och Android-appen, menar att det inte finns några belägg för det.

Appen ägs av ett ryskt företag med bas i Sankt Petersburg. I USA har den demokratiske senatorn Chuck Schumer på grund av företagets hemvist uppmanat den federala polisen, FBI att undersöka om företaget kan utgöra en ”säkerhetsrisk på såväl nationell som personlig nivå för miljoner amerikaner”.

– Användarna laddar alltså upp och överlåter sina bilder till ett ryskt företag utan att veta om att man gör det, påpekar Karl Emil Nikka.

”Ett större problem”

Företagets grundare Yaroslav Goncharov har efter kritiken gjort ett officiellt uttalande, där han uppger att appen mycket riktigt laddar upp bilder till molnet men att ”de flesta bilder raderas efter 48 timmar”. Han nekar också till att bilderna skulle säljas vidare till tredje part och vidhåller att ingen användardata hamnar i Ryssland.

Samtidigt som Faceapp väcker oro och skepsis är appen i sammanhanget långt ifrån unik. Det är inte heller ovanligt att gratisappar finansieras genom att de hämtar in användardata, som antingen används eller säljs vidare.

– Det här är bara ett exempel som visar på ett större problem, säger Karl Emil Nikka.

Några enkla råd från säkerhetsexperten

Visa
  • Ge inte appar tillgång till bildbibliotek, kamera, mikrofon eller positionsdata, om det inte finns en väldigt god anledning till det och du litar på företaget.
  • Ge aldrig en app en rättighet som du inte förstår varför den ska ha.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer