Insamling av matavfall saknas fortfarande i många kommuner

Publicerad

Tanken var att det skulle bli mer lätt att göra rätt. För att bidra till att matavfall bättre tas om hand som en resurs beslutade regeringen förra året att alla kommuner ska erbjuda system för separat insamling av hushållens matavfall senast år 2021. Men en femtedel av kommunerna har fortfarande inte kommit till skott.

Syftet med de nya bestämmelserna är att ta tillvara värdefull energi som annars går förlorad och förvandla den till biogas och gödsel istället. Men än så länge saknas dessa system fortfarande i 20 procent av landets kommuner, ett år efter regeringsbeslutet.

– Det är ju en mycket stor investering för kommunerna, förklarar Anna-Carin Gripwall, kommunikationschef på Avfall Sverige, som är kommunernas egen branschorganisation inom avfallshantering.

– Det räcker ju inte med extra eller delade tunnor, nya sopbilar som kan ta hand om separerat matavfall etc. Det måste också finnas en anläggning som kan ta hand om avfallet.

Dyra investeringar

Biogasanläggningar kan kosta från 70 miljoner kronor och uppåt att bygga. Vissa kommuner har därför slagit samman sina påsar för att dela på notan. Men det kan vara svårt ändå för kommuner med få invånare.

Kiruna kommun, som börjar samla in matavfall separat i höst, tänker skicka sina matsopor till biogasfabriken i Boden, 30 mil bort. Kiruna har hittills bränt upp allt hushållsavfall och hade fram till det att regeringen satte ner foten inte känt något behov att sluta med det.

– Jag tycker att vi har haft ett bra system, säger Thore Johnsson (C), ordförande i Tekniska verken i Kiruna. Vi har till och med tagit hit avfall från grannkommunerna och från Finland och bränt upp det för att producera fjärrvärme.

Men nu måste de som alla andra rätta sig i leden. Och det tänker de alltså göra stegvis, med start i höst.

Forshaga har inte bestämt sig

Forshaga är en annan kommun som halkat efter. Där funderar politikerna fortfarande över hur man ska gå till väga.

– Vi har hållit på med den här frågan i jättemånga år egentligen i samarbete med Grums, Hammarö och Kil och försökt hitta en gemensam lösning, säger Maria Norell (S), ordförande i Forshagas Miljö- och Byggnadsnämnd.

– Vi är fyra kommuner med få invånare. Det finns inte riktigt underlag för att dra igång det här.

Först nästa år fattas ett beslut om vad man ska göra med matavfallet.

Missnöjd invånare

Forshagabon Annebeth Mangsbo är besviken på sina kommunpolitiker. Själv gör hon det hon kan för att inte blanda matavfallet med övriga sopor. Hon har egen kompost i trädgården och tycker att alla kommuninvånare borde ha bättre möjligheter att ta hand om matavfallet. Även de som inte vill eller kan ha en egen kompost.

– Man lägger pengar på olika saker. Synd att det här inte prioriterats i vår kommun, säger hon.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer