Jas-projektet ett av Sveriges största

Uppdaterad
Publicerad

Det svenska stridsflygplanet Jas 39 Gripen är en av Sveriges största industrisatsningar i historien. 204 flygplan har byggts, till en kostnad av 100 miljarder kronor. Men i försvarets nya organisation behövs bara ett 80-tal plan.

Beslutet att bygga Jas fattades 1982, efter omfattande utredningar. Det ansågs finnas ett behov av ett flygplan som ensamt kunde genomföra de typer av uppdrag (jakt, attack och spaning) som tidigare lösts av Viggen i tre olika versioner. Jas kan under pågående flyguppdrag ändra skepnad genom en knapptryckning från pilotens sida.

Planet har byggts av Industrigruppen Jas, bestående av Saab-Scania, Volvo Flygmotor, Ericsson Radar Electronics och FFV Aerotech. Jas 39 Gripen togs i tjänst 1997.

Sålt till Sydafrika

Gripen har sålts eller hyrts ut till Sydafrika, 28 stycken, Tjeckien 14 stycken och Ungern 14 stycken. Ändå har försvaret för många kvar. Saab försöker sälja planet till en rad andra länder, bland dem Brasilien och Thailand. Svenska staten försöker också sälja eller hyra ut Gripenplan som inte får plats i försvaret längre.

Kritiker inom och utom försvaret hävdar att projektet är en viktig orsak till försvarets ekonomiska problem, att det har slukat för stor del av försvarets budget.

Skapat lönsamhet

Gripenforskningen har dock fortplantat sig i andra produkter inom telekommunikation, data och flygindustri som skapar lönsamhet för Saab och andra företag. Även Sverige har ekonomiskt fått utvecklingsarbetet betalt, anser Svenskt Näringslivs ekonom Stefan Fölster som granskat projektet för Saab.

Gripenplanet anses vara ett av de mest moderna i bruk i världen, och ett av de säkraste. Trots haverierna har ännu ingen dött i en Gripen. I tidigare svenska stridsflygplan förolyckades många flygare.

Källa: Försvarsmakten, TT, NE

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.