Frågan är hur starka de på papperet överväldigande sunnitiska trupperna är. Det kan mycket väl bli så att den sunnitiska militärkoalitionen dras in i ett gerillakrig i Jemen.

Samtidigt kan beslutet om att gå in i Jemen ses i ett större perspektiv. Den styrka som går in där ska en sorts start för en permanent sunnisunnitisk insatsstyrka – som man kan räkna med har sin spets riktad mot det shiitiska Iran. Det är något nytt som kan bidra till att ytterligare öka det spända läget i regionen.

Bakgrunden till ingripandet i Jemen är att den oppositionella nordjemenitiska Huthi-rörelsen, som är shiitisk, har lyckats att fördriva den sittande presidenten Hadi till Aden i södra Jemen.

Iransk intressesfär

Det har sett ut som om Jemen skulle tillfalla det shiitiska Irans intressesfär. Huthis framgångar tvingade till sist den USA-stödde president Hadi att fly ur landet.

Redan nu får den sunnitiska insatsen motta kritik och varningar. De kommer både från Iran och Kina som menar att denna konflikt inte kan ha en militär lösning.

Men beskedet från sunni-koalitionens ledare Saudiarabien är att någon diskussion med Huthi-rebellerna är omöjlig. De måste först dra sig tillbaka från de positioner de har erövrat i norra och södra Jemen och lämna ifrån sig vapen.

Huthirebellerna tillhör en gren av det shiitiska islam och har sin hemvist i de nordligaste delarna av Jemen, mot den saudiska gränsen. De anses utgöra cirka 30 procent av Jemens befolkning.

Fortsatta flygattacker

Jemen var ett land som enades 1990. Det bestod tidigare av Nordjemen, som kan betecknas som religiöst konservativt, och Sydjemen som hade vänsterstyre. Huvudstaden förlades till Sanaa i före detta Nordjemen.

En saudisk talesman har sagt att först när presidenten Abd-Rabbu Mansour Hadi kan återvända till sitt land och regera kommer flygattackerna mot Huthi-rebellerna att ställas in.

President Hadi stöds även av USA. USA har nu militärt lämnat Jemen men har tidigare haft ett samarbete med den jemenitiska regimen mot al-Qaida som fått fotfäste i landet.

Kamp med annat muslimskt land

Det var i torsdags som Saudiarabien och nio andra sunnitiska stater förklarade att de skulle inleda strider i Jemen mot de framträngande Huthi-rebellerna.

Styrkan har också godkänts av Arabförbundet. Det är alltså en indirekt kamp med ett annat muslimskt land – Iran – man ger sig in på. Nånga sunniter betraktar dock inte shiitisk islam som muslimskt.

Men det hör till saken att Iran vägrar erkänna att man stödjer rebellerna med vapen.

Det är i hög grad Saudiarabien som ligger bakom denna koalition, som ska förvandlas till något permanent. Och förklaringen till saudiernas engagemang är att de ser Iran som sin store huvudfiende i kampen om inflytande i regionen.

Mycket står på spel

Till exempel har Saudiarabien en förtryckt shiitisk minoritet i sin östra provins, som vetter mot Persiska viken – med det shiitiska Iran på andra sidan. I den östra provinsen finns huvuddelen av Saudiarabiens enorma oljefyndigheter.

Det är alltså mycket som står på spel för Saudiarabien – och Iran. För saudiernas del handlar det om att Huthis kärnområde ligger mycket nära Saudiarabien och man är rädd för shiitisk infiltration.

Givetvis handlar detta krig inte bara om religion. Bakom religionen rör det sig om en konflikt om ekonomiskt och politisk inflytande. Saudiarabien är extra nervöst därför att USA ser ut att vara nära en uppgörelse med Iran om dessa omstridda atomprogram.

Försoning med Iran?

Man fruktar att USA håller på att vända sig bort från Saudiarabien, som länge setts som en av USA:s främsta allierade. USA misstänks eftersträva något slags försoning med Iran, särskilt som USA och Iran har gemensamma fiender i Irak och Syrien – terroristorganisationen IS. Därför försöker Saudiarabien tydligen nu bilda andra koalitioner.

På saudisk sida uppskattar man att det finns mellan 25.000 och 30.000 reguljära Huthi-trupper, men man säger att antalet inte är stabilt. Saudierna uppger att Huthi-soldaterna får 100 dollar per dag och att många lämnar striderna om pengarna sinar.

Andra uppgifter talar om att Huthi-milisen skulle uppgå till mellan 30.000 och 100.000 soldater.

Stor militär insats

Saudiarabien uppges vilja sätta in 150.000 man mot Huthis plus ungefär hundra stridsflygplan. Totalt räknar man med att 185 stridsflygplan deltar i striderna mot rebellerna. Det är dock oklart om saudierna just nu verkligen planerar att sätta in markstyrkor.

Förutom Saudiarabien räknar man med att Egypten kommer att dra ett stort lass i kriget med upp till 40.000 soldater. Fem krigsskepp ligger i Röda havet.

De mindre arabiska staterna vid Persiska Viken – Bahrain, Förenade arabemiraten, Kuwait och Qatar – deltar bara i flygangreppen, men sätter inte in några marktrupper. Samma gäller för Jordanien, Marocko och Sudan. Pakistan ska bistå med flygplan och krigsfartyg.

Tvivel

Detta är en uppmarsch som förefaller enorm jämfört med USA:s bombkrig mot terroristorganisationen Islamiska staten, IS, i Syrien och Irak.

Det ser ut som om den förenade sunnistyrkan tänker angripa Huthi-milisen från två håll. Saudierna angriper från norr medan egyptierna angripe från söder och väster.

Det finns dock tvivel om den egyptiska styrkans effektivitet. Den egyptiska armén har inte lyckats besegra upproriska jihadister på Sinaihalvön.

Det stora frågetecknet är hur starka Huthi-rebellerna är. De har under de sista månaderna fått mer vapen. Sunni-alliansen säger att de kommer från Iran, som nekar. Vad man vet är att rebellerna också erövrat vapen från den flyende jemenitiska armén.

al-Qaida oberäknelig faktor

Till Huthi-rebellerna har även Jemens förre avsatte president Ali Abdullah Saleh sällat sig. Han tvingades avgå efter de protester som inleddes med den arabiska våren 2011. Ex-diktatorns son ska ha samlat flera tusen soldater bakom sig, däribland delar av det jemenitiska flygvapnet.

En osäker faktor i hela detta krig blir al-Qaida som är starkt i området. al-Qaida har tidigare alltid vunnit på att stater faller sönder – och just nu är risken stor att Jemen också bli en ”misslyckad stat”, precis som till exempel Somalia.