Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Det tog två år tills Jonna fick diagnosen polycystiskt ovarialsyndrom, PCOS. Först då förstod hon anledningen till varför hon inte fick tillbaka sin mens och kunde bli gravid igen. Foto: Daniel Hedström

Jonna blev inte gravid – fick diagnosen PCOS efter två år: ”Tappar orken”

Uppdaterad
Publicerad

När Jonna Lindström Johannesson förgäves försökte bli gravid började hon misstänka att något var fel. Först två år senare fick hon reda på vad problematiken berodde på: polycystiskt ovariesyndrom, PCOS.

– Jag hade velat att man kunde få hjälp med medicinering och kostråd, och sen en uppföljning på hur det går.

Det var när Jonna Lindström Johannesson och hennes man försökte få ett andra barn som hon la märke till symptomen, bland annat uteblev hennes mens. Men när hon kontaktade vårdcentralen svarade de att hon skulle ha tålamod.

Till slut vände hon sig till en specialistgynekolog och fick diagnosen PCOS. Då hade hon försökt bli gravid i två år.

– Men då fick jag ingen hjälp utan de sa bara ”gå ner i vikt”.

Många missnöjda med vården

Jonna Lindström Johannesson är en av många med PCOS som SVT Nyheter har varit i kontakt med. Majoriteten uppger att det tog tid – ibland år – tills de fick en bekräftad diagnos. Få upplever att de har fått tillräckligt med information eller hjälp med att behandla alla sina symptom.

Elisabet Stener-Victorin, professor i reproduktionsfysiologi vid Karolinska institutet, är en ledande forskare inom PCOS. Enligt henne saknas det kunskap om syndromet inom sjukvården, vilket bidrar till att det är kraftigt underdiagnostiserat.

PCOS ses ofta bara som ett fertilitetsproblem, varför patienter inte alltid får tillräcklig hjälp för sina andra symptom, menar hon.

– I Australien, som leder de internationella PCOS-riktlinjerna, är det inte bara specialistsjukvården utan även primärvården som hanterar de som fått diagnosen. Redan där kan man få hjälp med behandling av olika symptom och information för att på bästa sätt motverka riskerna för de olika besvär och sjukdomar som PCOS ökar risken för.

Sjukvårdsministern: Prioriterad fråga

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) uppger i ett mejl till SVT Nyheter att forskning om flera sjukdomar som drabbar flickor och kvinnor, till exempel PCOS, är en prioiterad fråga för regeringen.

Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS)

Av de som har fått diagnosen världen över har 50 till 70 procent utvecklat okänslighet för insulin, vilket leder till höga nivåer av hormonet, typ 2-diabetes och högt blodtryck.

60 procent av de som fått PCOS drabbas även av ångestproblematik – runt 40 procent lever med depression.

Om en patient blir överviktig eller lider av svår obesitas ökar förekomsten av syndromet upp till 25 procent. Patienter som har oregelbundna menstruationer och inte behandlas för det löper även ökad risk för endometriecancer.

En internationell studie som omfattade 1385 personer med diagnosen PCOS visade att en tredjedel fick vänta från sex månader upp till två år på att få en diagnos. Två tredjedelar var missnöjda med hela processen och enbart cirka 15 procent tyckte att de hade fått tillräckligt med information om sitt tillstånd. Omkring hälften fick träffa upp till tre olika läkare innan de fick en diagnos bekräftad.

Källor:

Karolinska institutet

Delayed Diagnosis and a Lack of Information Associated With Dissatisfaction in Women With Polycystic Ovary Syndrome

Epigenetic inheritance of polycystic ovary syndrome — challenges and opportunities for treatment | Nature Reviews Endocrinology

Prevalence of polycystic ovary syndrome in women with severe obesity – Effects of a structured weight loss programme

High prevalence of moderate and severe depressive and anxiety symptoms in polycystic ovary syndrome: a systematic review and meta-analysis

Polycystic ovary syndrome – The Lancet Diabetes & Endocrinology

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.