Foto: Skärmdump från Allévos reklamfilm

Bantningsreklamen lovar mer än den kan hålla

Publicerad

Allévo kritiseras för vilseledande marknadsföring i sin nya reklamfilm för bantningsprodukter.

I reklamfilmen säger en berättarröst: ”Inled din viktresa med våra very low calorie-produkter. De innehåller allt du behöver. Din kropp kommer att må bättre. Det är kliniskt bevisat.”

Samtidigt visas en skylt med texten ”kliniskt bevisad effekt”, men reklamfilmen ger ingen mer information om vad som ska vara kliniskt bevisat, eller hänvisning till mer information.

– Det är möjligt att det är bevisat att man går ner i vikt, men att påstå att det är bevisat att allas kroppar skulle må bättre av att äta bantningsprodukter är extremt oetiskt, skriver Sofie Larsson från Norrköping i ett tips till Plusredaktionen.

Allévo är ett varumärke som ägs av börsnoterade bolaget Karo Pharma Sverige AB, och bantningsprodukterna säljs på apotek och i hälsokostbutiker i hela Sverige.

LÄS MER: Allévo drar tillbaka kritiserad reklamfilm

”Metoden i sig är inte kliniskt bevisad”

I reklamfilmen finns också följande mening: ”Med vår kickstart får du en snabb och kontrollerad viktnedgång under 1–3 veckor.”

Ingrid Larsson, näringsfysiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är kritisk mot reklamfilmen, som hon tycker är luddig. 

– Det är inte metoden i sig som är kliniskt bevisad, säger hon.

Enligt Ingrid Larsson är det själva viktminskningen som ger resultat för hälsan, men då på lång sikt.

Snabba dieter på 1–3 veckor är för korta för att ge en mätbar riskreduktion, och för en person med lättare övervikt rekommenderar näringsfysiologen att man ska börja med att se över sina matvanor och strunta helt i pulverdieten.     

– Problemet som jag ser med Allévos reklamfilm är att en sådan här snabbstart, det håller inte i sig. Det går inte med bara 1–3 veckor för att minska riskerna om du lider av fetma, säger Ingrid Larsson.

LÄS MER: ”Studien på hemsidan inget att hänga i julgranen”

Får inte göra reklam för snabb viktminskning

Generellt klassas den här typen av bantningsprodukter som måltidsersättningar eller kompletta kostersättningar. Och det finns en strikt lagstiftning som företag måste följa när de gör hälsopåståenden om produkterna på förpackningar eller i reklam.

Även illustrationer och symboler som kan uppfattas som närings- eller hälsopåståenden omfattas av liknande regler.

– Enligt marknadsföringslagen är det inte tillåtet att använda sig av påståenden som hänvisar till hur snabbt eller hur mycket man kan gå ner i vikt, säger David Ånesjö, jurist på Konsumentverket.

Eftersom det inte finns något tillsynsärende mot Allévo hos Konsumentverket vill han dock inte uttala sig om just den här reklamfilmen.

Strikta regler för vad man får påstå

Alla hälsopåståenden som görs om en produkt eller ett ämne i en produkt måste finnas upptagna och godkända i ett särskilt EU-register. För måltidsersättningar och kompletta kostersättningar finns ett fåtal påståenden som är godkända att använda.

Påståenden som inte finns i registret eller som har angetts som ”ej godkänt” är inte tillåtna att använda i marknadsföring, enligt David Ånesjö. Ett företag kan inte heller ändra orden i det godkända påståendet så att innebörden ändras. 

Under vissa förutsättningar är det tillåtet att göra så kallade ospecifika hälsopåståenden, till exempel ”för din hälsa”. I fallet med Allévo så skulle ”du kommer att må bättre” eventuellt kunna klassas som ett ospecifikt påstående. 

– Men för att få använda ett ospecifikt påstående krävs att detta följs av ett godkänt påstående som finns i registret. Och påståendena måste vara kopplade till varandra, säger David Ånesjö.

Tipsa Plus!

Visa

Den här artikeln bygger på ett tittartips. Vad vill du att Plus ska granska? Tipsa oss här.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer