Påhittade skulder drabbar redan svårt skuldsatta

Uppdaterad
Publicerad

Hundratals redan skuldsatta svenskar hotas av indrivning via Kronofogden på lån de påstår att de aldrig har tagit. Detta trots att företagen, som totalt kräver över hundra miljoner kronor, inte ens kan visa att avtal ingåtts.

– Min första tanke var att detta kommer lösa sig, jag har ju inte tagit något lån hos dem. Men allt eftersom så började Kronofogden dra pengar från mig, drygt två-tre tusen i månaden, säger Sandra, en av de skuldsatta, till SVT:s konsumentredaktion Plus.

För fyra år sedan började ett tiotal olika företag skicka in handlingar till Kronofogden där de begärde hjälp med indrivning av skulder hos 700 privatpersoner. Skulderna var utskrivna i euro och räntan skyhög.

I Sandras fall låg skulden till en början på 4.000 euro och räntan på 38 procent i månaden. Företaget som krävde henne på pengar hette Nice Invest.

Så går det till

När Kronofogden får in en begäran om betalningsföreläggande skickar de en så kallad delgivning till den som påstås ha en skuld. Den personen får då ta ställning till om man godtar skulden eller inte. Skriver man på delgivningen, utan att bestrida skulden i rätt tid, antas man acceptera skulden.

Gemensamt för de som krävdes på skulderna var att de alla tidigare fått delgivningar och hade sin inkomst utmätt hos Kronofogden. Flera av de 700 drabbade ifrågasatte därför inte skulden till en början. Det skulle visa sig få stora konsekvenser.

För de personer som inte bestred delgivningen tickade en retroaktiv ränta igång och skulderna steg snabbt till flera hundra tusen kronor per person. När Sandra och flera av de andra skuldsatta märkte detta krävde de att få veta när skulden skulle vara tagen. Men något svar från företaget har Sandra inte fått.

– Jag vill bara att detta ska ta slut så jag kan känna ro, känna mig trygg och säker och framför allt kunna göra mina barn lyckliga, säger Sandra.

Kan inte bevisa avtalen

Nice Invest, som numera bytt namn till 2 Invest, har krävt totalt 212 svenskar på skulder. Enligt Pontus Karlsson, som företräder företaget, har personerna ansökt om lån via internet.

För Sandras del ska det ha skett 2013, men några avtalsvillkor kan företaget inte visa upp.

– Själva avtalstexten bevisar ingenting då avtal normalt inte undertecknas på internet. Däremot finns det en hel del information som man lämnar ifrån sig när avtal ingås och som sammantaget får anses visa att ett avtal träffats, skriver Pontus Karlsson i ett mejl till Plusredaktionen.

Pontus Karlsson har även blivit kallad till svensk domstol för att bevisa ingångna avtal, men inte dykt upp.

Viktigt att invända

Kronofogden är skyldiga att meddela dig om någon annan anser att du har en skuld.

Plusredaktionen: Är det så enkelt som att jag kan hitta på en skuld och skicka in den till er?

– Ja, för kontrollen sker genom att den som påstås ha skulden får invända om den inte är korrekt, säger Cecilia Hegethorn Mogensen, biträdande rikskronofogde.

Se hela reportageserien om företagen som ger sig på redan svårt skuldsatta människor:

”Plus granskar” finns nu i SVT Play

”Sandra” heter egentligen något annat.

Den här artikeln bygger på ett tittartips. Vad vill du att SVT:s konsumentredaktion Plus ska granska? Tipsa oss här.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer