Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
”Det var väldigt förtroendeingivande” – hör Stefan berätta om hur bedragarna använde ett falskt telefonnummer för att lura honom en andra gång. Foto: Plus/SVT

Stefan blev lurad av falskt telefonnummer – bestals på nästan 30 000 kronor

Uppdaterad
Publicerad

Genom att manipulera det uppringande telefonnumret som visades i Stefan Åkessons telefon lyckades bedragare simulera att samtalet kom från Brottsofferjouren. Det fick Stefan att lita på bedragaren, som strax därefter tömde Stefans bankkonto på nästan 30 000 kronor.

Stefan Åkesson, som bor i Ulricehamn, är skakad efter händelsen.

– Det är för lätt att kapa telefonnummer i dagens läge. Det måste bli svårare att kunna utge sig för att vara någon annan. Det är en otrygghet för alla medborgare.

Drabbad sedan tidigare

Efter att själv tidigare ha råkat ut för en telefonförsäljningsbluff så svarar Stefan sällan på okända nummer. Men när numret som visades var Brottsofferjourens vågade Stefan lita på mannen i luren.

Mannen berättade att de ansvariga bakom det bedrägeri som Stefan tidigare råkat ut för nu hade fängslats, något som Stefan visste stämde. Enligt mannen var Stefan nu berättigad ersättning via Brottsofferjouren, men först behövde han legitimera sig med bank-id.

Kontot länsades

Strax efter att Stefan gjort detta länsades hans konto, vilket upptäcktes när Stefan en stund senare kontaktade sin bank efter att ha fått onda aningar.

– Samtidigt som jag känner mig fruktansvärt dum, så känns det också väldigt otryggt. Du har blivit utsatt för ett brott redan innan och nu utnyttjar de det för egen vinning, säger Stefan till SVT:s konsumentredaktion Plus.

Många fler har drabbats

Sedan förra sommaren har ett hundratal personer rapporterat att de blivit lurade av bedragare som utgett sig ringa från Brottsofferjouren. Brottsofferjouren betonar att de aldrig ringer upp personer som inte själva kontaktat jouren först. De betalar heller aldrig ut ersättning till brottsutsatta.

Hur bedragaren kunde känna till Stefans historia och telefonnummer är oklart, men enligt polisen är det inte ovanligt att både telefonnummer och brottsupplägg säljs mellan olika bedragare.

Har du också råkat ut för en telefonbluff? Kontakta Plus! Foto: SVT

Här kan du lämna ditt tips

Bedrägerier över telefon är ett ökande samhällsproblem. Under förra året kom över 7 000 polisanmälningar in, vilket är en ökning på drygt 30 procent jämfört med året innan.

Det svenska telefonnätet saknar idag system för verifiering av avsändare, och det är möjligt att manipulera det nummer som visas som uppringande hos mottagaren. Denna nummermanipulation kallas för spoofing. Även sms och mejl kan spoofas.

Exempel på organisationer, myndigheter och företag vars telefonnummer missbrukats i bedrägeriförsök är:

  • Telekområdgivarna
  • Konsumentverket
  • Brottsofferjouren
  • Brottsoffermyndigheten
  • Flera banker
  • UPPDATERING 210918: Varning: Plusredaktionen får just nu in flera tips om att det pågår bedrägeriförsök där man erbjuder pensionärsrabatt på konsumenters telefonabonnemang, och utger sig för att ringa från mottagarens operatör.

Spoofing kan även användas i legitima syften, som till exempel när en myndighet vill styra så att växelnumret (istället för direktnumret) visas när en anställd ringer ut, eller då ett svenskt företag vill att deras svenska nummer ska visas även om kundsupporten sitter i utlandet.

I dagsläget finns ingen tydlig reglering kring spoofing i varken Sverige eller EU, men en ny lag som berör spoofingfrågan bereds just nu av regeringen.

Plusredaktionen har medvetet valt att inte gå in på detaljer kring hur nummermanipulationen görs.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer