Hänger du med i bolagshärvan kring den kritiserade företagaren? Plus reporter förklarar. Foto: SVT/Mobile Group

Så fortsatte kritiserade vd:n blåsa konsumenter – trots förbud mot fulsälj

Uppdaterad
Publicerad

Tusentals konsumenter kände sig lurade och ett domstolsförbud utfärdades för att stoppa företagets ohederliga telefonförsäljningsmetoder. Men trots det kunde vd:n fortsätta driva in pengar från både nya och befintliga “kunder” på tvivelaktiga sätt under ett helt år. Det visar Plus granskning.

Telefonihuset, tidigare kallat Mobile Group, var det företag som fick flest klagomål hos Konsumentverket 2019. Enligt anmälarna hade säljarna varit otydliga med varifrån de ringt och utlovat gratis produkter och hjälp med att sänka anmälarnas abonnemangskostnader.

Men istället låstes konsumenterna till dyra avbetalningsplaner eller abonnemang utan koppling till deras befintliga telefoni. “De sålde luft för 30 000 kronor”, beskrev en drabbad konsument saken för Plusredaktionen.

Plus granskar telefonförsäljning

Företaget höll inte med om kritiken, utan menade att man varken med avsikt eller systematik hade vilselett konsumenter.

Förbud skulle skydda konsumenter

Till följd av klagomålsfloden stämdes Telefonihuset och bolagets vd till Patent- och marknadsdomstolen. I november 2019 utfärdades ett tillfälligt förbud, med hot om höga vitesbelopp, ifall de oseriösa säljmetoderna fortsatte. Detta skulle förhindra fler konsumenter från att drabbas i väntan på dom.

I juni 2020 slog domstolen fast förbudet och företaget dömdes att betala en marknadsstörningsavgift på 5,6 miljoner kronor. I samma veva försattes Telefonihuset i konkurs.

Men historien slutar inte där.

Fortsatte vilseleda konsumenter

För redan i början av 2020 hade nya klagomål börjat strömma in till Konsumentverket som tydde på att samma vd fortsatte att vilseleda konsumenter, men nu under Telefonihusets moderbolags flagg. Kopplingen till telefonförsäljning var inte längre lika tydlig, och en rad nya abonnemangsnamn började florera i anmälningarna.

Enligt fakturorna hade konsumenterna nu köpt supporttjänster för ID-skydd och säkerhet, men via de bristfälliga kontaktuppgifter som angetts gick företaget ofta inte ens att nå. Och återigen dränktes kunder i kravbrev och inkassohot för nåt de ansåg sig aldrig ha beställt.

Konsumentombudsmannen bedömde det dock som lönlöst att försöka driva frågan om vite, då tillvägagångssättet ansågs avvika för mycket från det som täcktes av domstolens förbud. Detta trots att samma man som styrt Telefonihuset även vid den här tidpunkten var vd för moderbolaget.

Upprepad kritik även under 2020

Så även under 2020 hann mannen dra på sig en ansenlig mängd ny kritik kopplat till sin verksamhet, bland annat följande:

  • Moderbolaget kritiserades tre gånger av branschorganisationen Svensk inkasso för att ”på ett flagrant sätt” ha brutit mot god etik i inkassoverksamhet. Mannen bemötte aldrig kritiken.
  • I augusti kritiserades moderbolaget för vilseledande marknadsföring av Konsumentverket. Mannen uppgav då att kampanjen var avslutad.
  • I december stämdes mannen för att ha styrt över betalningar – som borde gått till Telefonihusets konkursbo – till moderbolaget som han själv kontrollerade. Redan i oktober hade han dock hunnit sälja bolaget och avgå som vd, samma dag som utmätning skulle ske på moderbolagets tillgångar. Mannen bestrider konkursboets anklagelser.
  • I nuläget sitter han häktad, som en av flera misstänkta, för grovt fordringsbedrägeri kopplat till tusentals utskick av bluffakturor under det påhittade namnet “Billpay”. Han misstänks även för grovt penningtvättsbrott kopplat till moderbolagets verksamheter under 2020. Han erkände initialt fordringsbedrägeri, men drog senare tillbaka erkännandet och nekar nu till båda brotten.

Vill inte bemöta kritiken

Plus har sökt den kritiserade företagaren, som valt att inte bemöta kritiken. Åklagaren har ännu inte bestämt ifall man kommer yrka på näringsförbud mot mannen.

Företagarens framfart – räknat i klagomål

Plus har räknat samman de klagomål som kommit in till konsumentmyndigheter och kommuner, kring verksamhet som kan kopplas till den kritiserade företagaren under årens lopp.

2016 – 17 st

MOBILE GROUP

2017 – 65 st

MOBILE GROUP

-Telanova

2018 – 100 st

MOBILE GROUP

-Telanova

2019 – 2 417 st

MOBILE GROUP/TELEFONIHUSET

-Telanova 

-Teknikvännen

2020 – 917 st

MODERBOLAGET (733 st)

-MOBILE GROUP/TELEFONIHUSET

-Telanova  

-Teknikvännen  

-Säkerhetsghjälpen  

-Ugg-lan 

-Abonnemangsbutiken  

-Avtalshjälpen

AVTAL SVERIGE (184 st*)

-Billpay

*Utöver dessa mottog Polisen över 1 000 anmälningar kring Billpay.

Avtal Sverige (AS) ägs av en annan person men har tydlig koppling till den kritiserade företagaren genom att AS stått som kontaktväg och ibland även betalningsmottagare på en mängd fakturor från moderbolagets varumärken. Både den kritiserade företagaren och AS:s ägare sitter häktade kopplat till bluffakturor från Billpay. Båda nekar till brott.

----------------------------------------------

Sammanställningen avser företag (i VERSALER) och varumärken (i gemener) som konsumenter klagat på till Konsumentverket, Hallå konsument, kommunal konsumentvägledning och Allmänna reklamationsnämnden.

Eftersom ett klagomål kan vara riktat mot flera företag och varumärken samtidigt så kan viss överlappning förekomma. Det faktiska antalet klagomål bör därför antas vara något lägre än siffrorna ovan.

Antalet klagomål under 2020 sammanställdes den 20 november och fler klagomål kan alltså ha inkommit efter det. För Billpay gäller siffrorna för hela året.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Plus granskar telefonförsäljning

Mer i ämnet