2015 lämnade utredaren Eva Nilsson Bågenholm in den så kallade Skönhetsutredningen till socialdepartementet. Sedan dess har inget hänt i frågan. Foto: Håkan Flank

Utredaren: ”Bedrövligt att frågan står still”

Uppdaterad
Publicerad

Hösten 2015 gjordes en utredning som skulle leda till en ny lag som skulle skydda konsumenten vid skönhetsingrepp – men hittills har inget hänt i frågan.

– Jag tycker det är är jättedåligt. Bedrövligt, säger Eva Nilsson Bågenholm, som ansvarade för den så kallade Skönhetsutredningen.

I november 2015 lämnade hon utredningen till socialdepartementet. Utredningen föreslog bland annat en ny konsumentlag som skulle stärka konsumenternas rätt vid skönhetsingrepp. Det här är något som Eva Nilsson Bågenholm tror att socialdepartementet har haft svårt att bedöma, eftersom det inte riktigt faller inom deras kompetensområde.

– Det har varit svårt att kommunicera skillnaden mellan patient- och konsumentfrågor, de olika lagstiftningarna, och varför det är viktigt att hålla isär dessa områden.

LÄS MER: Anna blev ärrad efter bryntatuering

”Man är konsument – inte patient”

Eva Nilsson Bågenholm tror att frågan hade vunnit på ifall socialdepartementet hade skickat den vidare till konsumentministern Per Bolund, som enligt henne vore bättre rustad att ta sig an den här typen av frågeställningar.

En av utredningens viktigaste slutsatser var att skönhetsingrepp ska räknas som en konsumenttjänst, inte som hälso- och sjukvård, något som det rått delade meningar om inom remissinstanserna.

LÄS MER: Plastikkirurgernas förening håller inte med

– I vår lagstiftning så definieras hälso- och sjukvård som åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Vid skönhetsingrepp gör man ett fritt val att förändra sitt utseende. Man är alltså konsument av en tjänst, inte patient, säger Eva Nilsson Bågenholm.

Detta hindrar inte att man från samhällets sida kan öka kraven på dem som utför ingreppen och de tillstånd som krävs, något som utredningen också föreslog. Men enligt Eva Nilsson Bågenholm är det viktigt att separera skönhetsingrepp från hälso- och sjukvård för att komma bort från den ansvarsförvirring som råder mellan olika instanser idag. Det är också en fråga om resursfördelning.

I väntan på en ny eventuell konsumentlag, vad kan man som konsument göra om man råkat ut för en misslyckad behandling?

– I första hand ska man försöka komma fram till en lösning med den som utförde behandlingen. Om inte det fungerar så kan man vända sig till konsumentvägledaren i sin kommun, Konsumentverket eller Allmänna reklamationsnämnden, ARN.

Tänk igenom riskerna före

Vad ska man tänka på innan man gör ett skönhetsingrepp?

– Gå noga gå igenom risker med ingreppet och värdera om du är beredd att ta den risken. Om du bestämmer dig för att genomgå ingreppet så bör du fråga ett par olika utförare för att jämföra vad som ingår i avtalet. Ingår till exempel någon försäkring? Du bör också kolla referenser på de olika utförarna.

– Du bör alltså vara en mycket noggrann konsument. Det är en hög risk man utsätter sin kropp för när olika ingrepp utförs, säger Eva Nilsson Bågenholm.

Plus har sökt sjukvårdsminister Gabriel Wickström på socialdepartementet för en kommentar men han har avböjt att medverka.

Många anmäler

Sedan utredningen lämnades in i november 2015 har över 100 anmälningar som rör skönhetsingrepp och kroppsbehandlingar kommit in till Konsumentverket och Allmänna reklamationsnämden.

Ärendemängden inkluderar nagel- och ögonfransförlängningar samt ärenden som rör även annat än klagomål på själva ingreppet, såsom faktura- och presentkortsfrågor.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.