Krisen i Ukraina påverkar valet i Estland

Uppdaterad
Publicerad

Krisen i Ukraina har påverkat valdebatten i Estland. Inför söndagens parlamentsval är alla partier eniga om att stärka landets försvar.

Den ryskspråkiga minoritetens ställning i landet har också blivit en viktig valfråga.

– Det är klart att situationen i Ukraina påverkar valet i Estland. Varje dag måste vi jobba hårt för att visa Ryssland att Estland är en stark NATO-medlem, säger Estlands inrikesminister Hanno Pevkur.

Alla vill se satsning på försvaret

Estland sparar inte på krutet när det gäller landets försvars.

Estland är ett av dom få länder som verkligen med råge lever upp till NATO-ländernas regler att minst två procent av landet bruttonationalprodukt skall satsas på försvaret.

Och i valdebatten är det inget parti som idag motsätter sig att landet satsar mer pengar på försvaret.

– Utrikespolitiken har fått ett ovanligt stort utrymme i valdebatten. Normalt brukar det mer handla om sociala frågor men samtidigt råder en bred politisk enighet att vi måste jobba för att stärka vår försvarsförmåga, säger försvarsminister Svens Micker.

Många etniska ryssar har inte rösträtt

I valdebatten har också den ryskspråkiga befolkningens ställning fått stort utrymme. Landets tuffa medborgarskapslagar och påtvingad undervisning på estniska har rört upp känslorna.

Knappt 10 procent av landets befolkning, dom flesta etniska ryssar har inte rösträtt. Orsaken är att dom inte fått estniskt medborgarskap för att dom inte klarat dom tuffa språkkraven eller inte har tillräckligt bra kunskaper om landets grundlag och historia.

”Alla människor är jämställda”

Men när det gäller den omstridda medborgarskapslagen lovar inte landets ledande politiker några lättnader för den ryskspråkiga befolkningen.

– Man måste behandla alla människor jämlikt. Alla människor är jämställda. Alla som lever här borde ha rätt att rösta. Det är inte bra att dela upp människor så här, säger den ryskspråkiga pensionären Konstantin i Tallinn.

Men när det gäller den omstridda medborgarskapslagen lovar inte landets ledande politiker i valdebatten några lättnader för den ryskspråkiga befolkningen.

– Estniska medborgarskapspolitiken har varit konservativ och så kommer den att förbli också efter valet, anser inrikesminister Hanno Pevkur

När den estniska politikern Kalev Kallemets vid ett valmöte i Tallinn träffar två unga ryskspråkiga ester har man svårt att hitta något man är överens om.

”Vi är beroende”

Inte ens om Estland är ett fritt och självständigt land.

– Nu är vi EU-medlemmar det betyder att vi är beroende. Vad är det för frihet vi kan tala om, menar Alexander från Tallinn.

Tidigare har regeringen fattat beslut om att 60 procent av all undervisning måste vara på estniska – även i ryskspråkiga gymnasieskolor. Det här är regler som många ryska skolor har svårt att leva upp till och som man nu vill ha en ändring på.

– Om man börjar lära sig estniska i gymnasiet så är det svårt. Det är mycket bättre om man börjar undervisa estniska redan i första klass, tycker Anna från Tallinn.

– Vi arbetar för att bli bättre både när det gäller integrationen och undervisningen för de ryskspråkiga. Men det handlar om långsiktigt arbete, menar försvarsminister Svens Micker.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.