Kurdistan har tidigare i historien även benämnts Övre Mesopotamien och Assyrien. Som folkslag har kurderna huvudsakligen levt i samma område i ungefär 4.500 år.
Kurdiska organisationer har under många år fört en kamp med politiska och militära medel för att antingen vinna kurdiskt självstyre eller skapa en kurdisk stat i området. Befintliga stater, särskilt Turkiet, har länge bekämpat alla anspråk på självständighet.
Kurdisk republik
Efter andra världskriget hölls den så kallade Teherankonferensen i Iran den 28 november 1943. USA:s dåvarande president Franklin D. Roosevelt, Storbritanniens premiärminister Winston Churchill och Sovjetunionens ledare Josef Stalin träffades där för att upprätta avtal om gränsregleringarna efter kriget. Någon slutgiltig överenskommelse nåddes aldrig.
Under konferensen beslutades dock om att med sovjetiskt stöd upprätta en kurdisk republik, Mahabadrepubliken, med staden Mahabad som huvudstad.
Republiken utropades den 1 januari 1946, men blev kortvarig. Så snart det sovjetiska stödet upphört trädde iranska styrkor in och återupprättade iransk kontroll i regionen. Den Kurdiska flagga som i dag används av många kurder och kurdiska organisationer härrör från Mahabadrepubliken.
Parlamentsval
Ett irakiskt Kurdistan med självstyre existerar i praktik sedan 1991, då kurderna i Kuwaitkrigets kölvatten förklarade sig självständiga. Men irakiska trupper anföll kort därefter, och nära 2,5 miljoner kurder tvingades på flykt. De flesta flydde till Iran och Turkiet.
FN och andra internationella aktörer uppfattade situationen som ett hot mot internationell fred och säkerhet, varför FN:s säkerhetsråd beslöt att sända FN-trupper till irakiska Kurdistan för att etablera och övervaka en frizon.
1992 valde kurderna ett eget parlament och en kurdisk regering för att styra i området. Under kriget i Irak 2003 kämpade kurdiska militära enheter tillsammans med USA.
Kurdisk president
Efter kriget ökade det kurdiska politiska inflytandet i Irak som helhet. De kurdiska partierna PUK och PDK valde att slå sig samman och bilda Kurdistans demokratiska patriotiska allians. Masoud Barzani röstades fram som Kurdistans förste president.
Vid parlamentsvalet i Irak 2005 fick Kurdistans demokratiska patriotiska allians 75 platser. Partiets ledare, Jalal Talabani, blev Iraks president.
Den 7 maj i år slogs de kurdiska förvaltningarna i provinserna Arbil och Sulaymaniyya samman, varvid hela den kurdiska regionen fick ett parlament och en regering.
Antalet kurder som bor i det kurdiska området beräknas till omkring 40 miljoner, varav cirka 26 miljoner bor i turkiska Kurdistan, nio miljoner i iranska Kurdistan och cirka sex miljoner i irakiska Kurdistan.
Kurderna talar främst kurdiska, ett indoiranskt språk som är besläktat med persiskan och delas in i huvuddialekterna kurmanji, pahlawani och sorani. De flesta kurder bekänner sig till den sunnitiska grenen av islam. Betydande minoritetsgrupper bekänner sig dock till shiitisk islam, kristendom eller yazdanism.
Gustav Dahlin
Källor: SVT, TT, Wikipedia, Nationalencyklopedin, Dagens Nyheter