Ökningen mellan 2000-2015 är den snabbaste sedan 60-talet, ett barn fött 2015 kan nu i genomsnitt uppnå en ålder av 71,4 år enligt WHO:s årliga hälsostatistiksrapport. För kvinnor är siffrorna som tidigare bättre än för männen, 73,8 år jämfört med 69,1.

– Skola, tvål, vatten, mat, fred och rättvisa. Det är de underliggande faktorerna. Sedan inom hälso- och sjukvård tillkommer exempelvis vacciner, myggnät och antibiotika, säger Hans Rosling, professor i internationell hälsa, som orsaker till utvecklingen.

Hög snittålder

Sverige har till exempel en snittålder på 82,4 år vilket placerar oss i absoluta toppskiktet tillsammans med många andra europeiska länder. Men även om gapet mellan afrikanska och europeiska nationer har minskat med i snitt 4,9 år sedan 2000 är skillnaden fortfarande stor. Alla fem nationer i absoluta bottenskiktet när det gäller livslängd återfinns också i Afrika. Hans Rosling ser dock att en potentiell framtida utveckling där Afrika kan komma ifatt.

Komma ifatt

– Afrika kommer sannolikt att komma ifatt Europa precis på samma sätt som Japan gjort. Det finns dock en grundmurad uppfattning att det inte kommer att ske men det sas även om Kina. Världen är mycket mera framgångsrik i att förbättra hälsa än förbättra det materiella vällståndet. I dag kan vi åstadkomma mycket bättre hälsa till samma kostnader som förr.

När det gäller tidsperspektiv ser Hans Rosling att Afrika skulle kunna komma ifatt Europa under detta århundrade. Krig och hiv är två faktorer som direkt kan komma påverka i negativ riktning, säger han.

– Men den stora skillnaden återfinns nu i Kina med en medellivslängd på 77 år och Indien (67 år). I Indien uppnår man numera pensionsålder. Det är en fullständigt makalös förbättring.