Sedan tidigare rekommenderar Folkhälsomyndigheten att barn i förskoleklass, årskurs ett till nio eller i gymnasieåldern testas om de har symptom som kan tyda på covid-19. Detta för att snabbare kunna komma tillbaka till skolan om de får ett negativt provsvar.

”Omfattningen av testning av barn och unga varierar mellan olika regioner. Målsättningen med vägledningen är att provtagning och testning för pågående covid-19 för barn och unga sker på ett likartat sätt i alla regioner”, skrev Folkhälsomyndigheten när den nya vägledningen kom i somras.

Ökad ålder – ökad risk

Men när det är hårt tryck på testningen har statsepidemiologen Anders Tegnell förståelse för att barn och unga prioriteras bort.

– Det här är inte de viktigaste grupperna att testa. Är det så att man inte har testningskapacitet är det definitivt viktigare att testa på särskilda boenden, i sjukvården eller där smittspridningen är större, säger Anders Tegnell.

När det gäller prioriteringen att testa äldre barn framför yngre utvecklar han resonemanget.

– Det är en ökande risk ju äldre barnen blir. Då är det rimligt att börja med de äldre barnen.

Lågprioriterad grupp

Anders Tegnell förklarar också varför barn inte är viktigast att testa.

– Barnen är inte drivande i den här pandemin och de blir extremt sällan allvarligt sjuka. Så det är rimligt att ha en låg prioritet att testa den gruppen om man måste prioritera, säger han.