Skelettet ska undersökas med magnetröntgen Foto: Erik G Svensson/TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Unik studie kring asylsökandes ålder

Uppdaterad
Publicerad

I en unik studie ska nu åldersbedömningar av asylsökande göras säkrare. På Blekinge Tekniska Högskola kommer forskare undersöka ungas skelett med magnetkamera i en mobil klinik.

Att få fram exakta medicinska svar på om en person är under eller över 18 år är än så länge omöjligt, men strävan efter att komma så nära som möjligt har lett forskningsvägarna till Blekinge Tekniska Högskola, BTH. De har i samarbete med Karolinska Institutet fått i uppgift av Socialstyrelsen och i förlängningen regeringen, att göra fördjupade studier för att undersöka hur säkert man kan bedöma en persons ålder med hjälp av magnetkamera.

– Barn måste bli klassade som barn, det är jätteviktigt. Det är vad vi kommer fokusera på i den här studien, att ett barn får vara barn. Däremot koncentrerar vi oss inte på att vuxna klassas som vuxna, säger Johan Sanmartin Berglund, läkare och professor i hälsovetenskap vid BTH.

Studien är den första i sitt slag i Sverige där närmare 2.000 personer mellan 14 och 22 år från Blekinge och Stockholm ska ingå. De 900 som ska undersökas i Blekinge kommer få göra det i en mobil klinik som kommer byggas upp på campus.

– Vi kommer titta på tillväxtzoner i handled, knäled och fotled. De mognar i olika faser i livet och vår hypotes är att det inte spelar någon roll vilket land man kommer ifrån utan att de mognar oberoende av det. Däremot kanske socioekonomiska skillnader, övervikt och kön kan påverka. Det vill vi väga in och se om vi kan skapa en bättre modell för åldersbedömning.

3.400 personers ålder skrevs upp

Åldern har fått ett allt större fokus i asylprocessen. Under den stora flyktingvågen 2015 sökte över 35.000 ensamkommande barn och unga asyl i Sverige. Men bara några procent kan styrka att de faktiskt är barn med hjälp av id-handlingar och dokument. I ärenden där Migrationsverket bedömer att den asylsökande inte kan uppge sin ålder på ett trovärdigt sätt ska den asylsökande få frågan om personen vill genomgå en medicinsk åldersbedömning.

Under förra året skrev Migrationsverket upp runt 3.400 personers ålder till 18 år, trots att den asylsökande själv ansåg sig vara ett barn. Det kan innebära stora skillnader för de personerna. Barn har större rättigheter och förmåner än vuxna. Bland annat har de rätt till en god man, skolgång och kan inte skickas hem på samma sätt som vuxna. Barn ska heller inte riskera att få bo med vuxna.

Medicinska åldersbedömningar har varit omstridda. Tidigare har bland annat Svenska barnläkarföreningen avrått sina medlemmar att utföra undersökningarna, med hänvisning till att felmarginalerna är för stora.

Vill göra det rättssäkert

Enligt Socialstyrelsen kan en tandröntgen slå på två till fyra år åt båda hållen. Enligt Rättsmedicinalverket kan en magnetkameraundersökning av knäled felklassa var tioende asylsökande runt 17 år som vuxen.

– Ett viktigt etiskt ställningstagande för oss för att överhuvudtaget medverka i sådan här forskning är att vi vill öka rättsäkerheten. Det är osäkert idag.

Hur nära kan man komma en hundraprocentig säkerhet?

– Målet är att vi åtminstone ska få 95 procents säkerhet, säger Johan Sanmartin Berglund, läkare och professor i hälsovetenskap vid BTH.

Upphandlade kliniker

Redan i mars i år ska magnetkameraundersökning av knäled i kombination med tandröntgen börja användas när regeringen vill ha medicinska åldersbedömningar i stor skala i asylprocessen. Tills dess har Migrationsverket stoppat alla asylärende är en undersökning behövs, vilket kan röra sig om upp till 14.000 ärenden.

Rättsmedicinalverket baserade sitt val av knäled på en gedigen litteraturundersökning av Socialstyrelsen. De har nu upphandlat kliniker runt om i landet och snart kan asylsökande från Blekinge, Kronoberg, Kalmar och Skåne län åldersbedöma knäna i Malmö och tänderna i Malmö och Helsingborg.

Men studien från BTH och Karolinska Institutet, som ska vara klar redan i höst, kan ha stor påverkan på framtidens metoder.

– Vi ska inte föregripa några resultat. Visar vi att magnetkameraundersökning inte går att att använda för att rättsklassificera en person så betyder ju det att vi inte kan använda de här metoderna. Visar vi att med förfinad metod kan göra en mycket bättre bedömning då ska man försöka använda en säkrare metod, säger Johan Sanmartin Berglund, läkare och professor i hälsovetenskap vid BTH.

Se hela inslaget här:

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer