Foto: Privat

Upploppet i Ronneby: Bakgrunden, kravallerna, följderna och framtiden

Uppdaterad
Publicerad

En koranbränning och en tillståndslös manifestation orsakade våldsamma upplopp i Malmö. Följande natt flög stenar mot blåljuspersonal på en annan plats i landet: i Ronneby i Blekinge.

Upptakten var snarlik.

Under natten till lördagen den 29 augusti skakas Malmö av våldsamma kravaller. Upploppet kopplas till två uppmärksammade händelser: en koranbränning i Rosengård och en otillåten islamkritisk manifestation, där en koran sparkats omkring på marken.

Stämningen hade piskats upp alltsedan den danske politikern Rasmus Paludan, via den kontroversielle gatukonstnären Dan Park, ansökt om att få hålla en manifestation mot islam i staden. 

Upploppet i Ronneby

Följande natt, drygt 18 mil österut, larmas polis och räddningstjänst till torget i Ronneby. Någon har eldat på en palm, i en torgplantering – och satt eld på tre bildäck på Kungsgatan. När de anländer till platsen och kliver ur sina bilar går startskottet för en händelse som ingen såg komma – upploppsscener och stenkastning som pågår i drygt en timma och lämnar stor förödelse i stadskärnan efter sig. 

Han var först på plats på torget: ”Kunde ha dött”

Stenkastningen mot blåljuspersonal är inte det enda som förenar de båda upploppen. När SVT Nyheter Blekinge under flera dagar är på plats i Ronneby för att få svar på vad som ligger bakom oroligheterna får vi förklaringen att det är vandaliseringen av koraner vid Folkets Hus som provocerat fram de kaosartade scenerna där den lokala polisen först tvingades ta skydd i väntan på förstärkning.

Fredag morgon den 28 augusti. Personal vid Kallinge Folkets Hus påträffar ett rått fläskstycke och två sönderrivna och nerklottrade koraner. Lokalen hyrs av Arabiska kulturföreningen för fredagsbön. Händelsen blir en uppmärksammad nyhet och bilderna sprids snabbt i sociala medier.

Vandaliserade koraner tros ha utlöst stenregnet

I dag står sex personer som misstänkta i den pågående utredningen efter upploppet. Misstankarna gäller våldsamt upplopp, blåljussabotage, skadegörelse och våld mot tjänsteman.

Det handlar om individer som är väl bekanta för polisen i kriminella samanhang. I flera fall har det handlat om narkotikarelaterad brottslighet, skadegörelse och stölder. Män i åldrarna 18-30 år som – enligt polisen – hamnat eller själva valt att ställa sig utanför det etablerade samhällets lagar och normer.

– Mig veterligen är det ingen religiös ideologi som ligger bakom dåden. De här personerna brukar inte figurera i religiösa sammanhang, säger kommunpolis Katarina Johansson.

Stenkastare kända av polisen: ”Unga män i kriminell miljö”

Undersökningar från Polisen och BRÅ, Brottsförebyggade rådet, talar sitt tydliga språk: den upplevda otryggheten i Ronneby ökar. Samtidigt minskar antalet anmälda brott.

Stadens centrum är tryggare än på många år, menar polisen, och antalet anmälda brott är färre än på flera år. Men rösterna på stan vittnar om en annan bild. En bild av medborgare som är rädda för att vistas ute efter mörkrets inbrott.

Det otrygga Ronneby – tryggare än på länge

Kanske ligger en del av förklaringen till den ökade känslan av otrygghet i Ronneby i de allt mer högljudda diskussioner som förs på sociala medier. Den kopplingen gör polisen, kommunstyrelsens ordförande Roger Fredriksson (M) och många av de Ronnebybor vi möter.

Hätsk och hatisk ton har blivit vardag bland åsiktsmotståndare i olika publiktäta Ronnebygrupper på Facebook. En plats för ryktesspridning menar somliga. En viktig kanal för diskussion och informationsspridande enligt andra. Här ställs bilden av ett tryggt och välfungerande Ronneby mot den av ett laglöst och otryggt samhälle.

Hård ton i debatten – en grogrund för polarisering

Motsättningarna i sociala medier fick offentligt bränsle i samband med att Islamiska kulturföreningen i Ronneby flyttade ut sina fredagsböner till Brunnsparken.

Delar av den debatt som tidigare utspelat sig bakom datorskärmar flyttade ut i verkligheten – med Brunnsparken som en öppen skådeplats.

På ena sidan kritiska medborgare som filmar bönestunderna.

På andra sidan de som vill visa sitt stöd för bönedeltagarna.

Kommunalrådet Roger Fredriksson (M) kritiserade tillståndet i lokala medier – trots att det godkänts av polisen och kommunens egna tjänstemän. Kritiska röster menar att Fredrikssons hållning kan ha bidragit ett allt mer polariserat debattklimat.

Själva beskriver föreningen den nuvarande lösningen som en sista utväg under coronapandemin och vittnar om svårigheter att hitta någon som vill hyra ut en lokal till dem.

Fredagsbönen i Brunnsparken – en vattendelare i Ronneby

Efter upploppet i centrala Ronneby vittnar flera av de muslimer som SVT pratar med om en oro för att alla med samma trostillhörighet i staden ska knytas till, och skuldläggas, för händelsen.

Samtidigt är de alla rörande överens som en sak: de som kastade stenarna var inte ”riktiga muslimer”.

Muslimernas oro i Ronneby: Att skuldbeläggas för upploppet

Vart är Ronneby, hjärtat i Sveriges trädgård, egentligen på väg? Var kravallerna på torget bara ett bevis för polis och politiker tappat greppet? Eller tvärtom början på något nytt och tid för försoning och sammanhållning? 

Redan morgonen efter det upplopp som skakade Ronneby kunde polisen se hur stadens invånare slöt upp i en gemensam markering mot det om hänt. 

Ronneby i dag och framåt

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Upploppet i Ronneby

Mer i ämnet