Därför är vi försiktiga med namn och bild på försvunna personer

Uppdaterad
Publicerad
Krönika ·

I veckan kunde vi berätta om en 15-årig flicka som försvann från sitt hem i Ludvika. Flickan hittades under natten mot onsdagen, efter sökinsatser från både frivilliga och polisen, hemma hos en man på en adress i Gävle. Polisen utreder nu vidare vad som hänt.

Nina Funke

Redaktionschef och ansvarig utgivare

Tidigt under vår rapportering fick jag en tittarfråga om varför SVT inte publicerade namn och bild på flickan? En sådan publicering skulle ju kunna bidra till att flickan hittades, tyckte tittaren som mejlade mig.

Frågan är både intressant och relevant.

Dalarna – Utgivarkrönikor

SVT Dalarna är försiktiga med publicering av namn och bild på försvunna personer.

Vårt uppdrag är nyhetsförmedling, till skillnad från polisen eller frivilligorganisationer, som har i uppdrag att hitta försvunna personer.

I undantagsfall kan det förstås finnas skäl att publicera namn och bild på en försvunnen person. När allmänintresset är stort och det handlar om liv och död.

Det är alltid en avvägning, där jag som utgivare väger allmänintresset mot den eventuella publicitetsskadan som en publicering av namn och bild skulle kunna innebära för den försvunna personen.

Det finns egentligen inget rätt och fel, utan är ett beslut som tas av utgivare i varje enskilt fall.

Det första vi gör på redaktionen är att kontrollera källan. Varifrån kommer informationen? Har en polisanmälan upprättats och vilken bedömning gör polisen av försvinnandet?

Det jag också brukar ha med i riskbedömning är följande frågor:

1. Finns det skäl att tro att personen håller sig undan på eget initiativ? 

Det finns exempel på fall där personer flytt från relationer eller situationer där de farit illa. En publicering kan ju då i värsta fall röja ett gömställe för en person som verkligen behöver det.

2. Finns det skäl att tro att personens hälsotillstånd lett till försvinnandet?

Psykisk ohälsa, men också demens ligger bakom många försvinnanden. Väg alltid in att den förvunna personen inte själv valt att vara med på bild i en nyhetspublicering, där det kanske också rapporteras om hälsoläget, vilket i efterhand kan orsaka publicitetsskada för den enskilde eller för anhöriga.

3. Finns skäl att tro att ett brott begåtts? Väg i så fall in att en publicering av namn och bild på en försvunnen också kan innebära ett indirekt utpekande av en gärningsman – om det till exempel skulle visa sig vara en anhörig eller närstående.

Svåra, men viktiga avvägningar för mig som utgivare för SVT:s lokala nyheter i Dalarna.

Men kan vara tänkvärt även för privatpersoner som delar efterlysningar i sociala medier.

Även om din första tanke förstås är att hjälpa.

Tänk ett varv till.

Och dela inte om du vet för lite.

Det här är en krönika

Reflektionerna är skribentens egna. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Dalarna – Utgivarkrönikor

Mer i ämnet