Dalarna

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
EU:s blyhagelförbud ersätter Sveriges nationella. Naturvårdsverket har svårt att sia om vilka områden som i praktiken kommer omfattas av förbudet. Foto: Ann-Louise Julin/SVT

Naturvårdsverket om blyhagelförbudet: ”Fler och större områden omfattas”

Uppdaterad
Publicerad

EU-förbudet mot blyhagel i våtmark ersätter det nationella förbudet med en utökad definition av vad som klassas som våtmark.

– Det är per definition inte ett totalförbud, men det är fler och större områden som omfattas, säger Naturvårdsverkets Hanna Ek, enhetschef på viltförvaltningsenheten.

I klippet: Hör Naturvårdsverket svara på tre frågor om hur man ska tolka och förhålla sig till förbudet.

Den 16 februari träder blyhagelförbudet i kraft i alla EU-länder. Det här ersätter det tidigare svenska förbudet som funnits sedan 2007.

Det nya förbudet innebär att man inte får skjuta med blyhagel i eller inom 100 meter från en våtmark. Det innebär även att definitionen av vad som räknas som våtmark förändras.

”Välj en annan ammunition än hagel”

Naturvårdsverket ska ge vägledning när det gäller jaktlagstiftning i Sverige och enligt Hanna Ek, enhetschef på viltförvaltningsenheten, så kommer många frågor från jägare kring definitionen av våtmark i och med det nya EU-förbudet.

– Om man är osäker är ett alternativ att välja annan ammunition än hagel, säger Hanna Ek.

Ska skydda djur från förgiftning

Fåglar som får i sig blyhagel förgiftas. I nästa led kan djur som äter blyförgiftade fåglar också förgiftas.  De flesta EU-länder har sedan tidigare bestämmelser som begränsar användningen av blyhagel. Men eftersom den ser olika ut i olika länder införs nu ett förbud på EU-nivå.

Mer om de nya bestämmelserna

• Förbudet gäller hagelammunition med en blyhalt som motsvarar eller överstiger 1 viktprocent. 

• Om en person påträffas med hagelammunition i eller inom 100 meter från en våtmark vid skjutning eller på väg till eller från skjutning ska skjutningen i fråga antas vara skjutning i våtmark om inte personen i fråga kan styrka att det rör sig om någon annan sorts skjutning. 

• Bestämmelserna finns i REACH-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier) som är direkt tillämplig i Sverige. De ersätter det nationella förbud som följer av den svenska förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter. 

Hur förbudet kommer att tillämpas avgörs efter eventuell prövning i domstol. 

Källa: Naturvårdsverket.

Vad räknas som våtmark?

Sverige (svenska våtmarksinventeringen VMI)

Våtmark är mark där vatten under en stor del av året finns nära under, i eller strax över markytan.

Eftersom vattenytan inte alltid syns kan det emellertid vara svårt att bedöma vad som är våtmark. I de flesta fall kan istället vegetationen användas för att skilja våtmark från annan mark. Minst hälften av vegetationen bör tycka om vatten, vara vattenälskande, för att ett område ska klassas som våtmark. Bottnar i sjöar, hav och vattendrag som tillfälligt torrläggs och som saknar vegetation räknas dock också som våtmark.

EU (Ramsarkonventionen)

Definitionen återges i nya förordningen:   

”Med våtmark avses sumpmarker, kärr, torvmossar eller vattenområden, oavsett om de är naturliga eller konstgjorda, permanenta eller tillfälliga eller består av vatten som är stillastående eller rinnande, sött, bräckt eller salt, inbegripet havsområden med ett djup vid lågvatten som inte överstiger sex meter.”

Förbudet enligt EU-förordningen omfattar därmed fler våtmarkstyper än tidigare och därtill kommer buffertzonen på 100 meter. Även om det inte är klarlagt exakt vilka ytor som omfattas innebär detta en betydande utvidgning och att mycket större ytor omfattas, jämfört med det tidigare nationella förbudet. 

Källa: Naturvårdsverket

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.