De första två åren är det Arbetsförmedlingen som står för försörjningen genom ett så kallat etableringsstöd. Därefter går ansvaret över till kommunen där man är bosatt om det är så att man inte har någon annan försörjning.

– I december 2017 ökade behovet av försörjningsstöd drastiskt och sedan dess har stödet legat på en hög nivå och vi ser att en stor del av de som går på försörjningsstöd är nyanlända, säger Ann-Sofie Andersson, verksamhetschef för individ- och familjeomsorgen i Ludvika.

Budgetunderskott

För kommunens del innebär det att enhetens budget dras över med många miljoner. Prognosen för 2020 ligger på minus 18 miljoner, nyanlända står dock inte för hela ökningen poängterar Ann-Sofie Andersson.

Problemen handlar inte bara om ekonomi, bristen på arbete har också effekter på det mänskliga planet och när vuxna inte kan försörja sig drabbar det ofta barn. Barnfattigdomen ökar och placeringar i familjehem blir fler och rotlösa tonåringar som inte hittar rätt när de ska navigera i två olika kulturer är baksidan av vad Ann-Sofie Andersson menar är en misslyckad integration från kommunens sida.

– Vi borde ha varit med tidigare i processen. Kommer det en ny flyktingvåg måste vi förstås ta emot dem och ha planerat hur hela integrationen ska se ut och hur vi kan jobba gemensamt med den, det är viktigt tror jag.