Nationella prov har funnits under lång tid, om än under andra namn. Ulla Milstan är en av de lärare som förra veckan har suttit och ”tokrättat” engelskaprov.

– Stress, stress, stress. Det är så mycket logistik runtomkring, att få själva provtillfällena att funka, att administrera alltihop och sen att hitta tiden att sammanfatta och rätta alltihop.

Ökat grad av sjukskrivningar

Det är en hel del jobb som krävs för ett prov. Om en lärare till exempel har tre klasser i engelska, med 30 elever i varje klass, så krävs det enligt en beräkning som skolverket har gjort cirka en timme per elev och ämne att rätta. Det kan alltså bli närmare 90 timmar för enbart rättning. Och för att ett prov ska bli rättat på ett rättssäkert sätt så får man varken ta hem proven för rättning eller rätta själv, för helst ska man också låta en eller flera lärare vara med i bedömningen om ett prov.

Att det tar tid och kraft det intygar även Gunilla Bolin från Lärarförbundet i Falun.

– Det innebär en ökat grad av stress och vi ser också en ökat grad av sjukskrivningar bland våra lärare. Det  här blir droppen som får bägaren att rinna över. Tyvärr har vi exempel på det.

De senaste sjukskrivningssiffrorna från Försäkringskassan visar att lärare i grundskolan och på gymnasiet betydligt oftare sjukskrivs för stressrelaterade sjukdomar andra yrkesgrupper.

”Något vi ser över”

Jessica Vide (S) som är ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Falun, har fått tydliga signaler om att arbetsbelastningen är för hög.

– De här sakerna, bland annat de nationella proven och den ökade administrativa bördan är något som vi ser över, säger hon.

Lärarna ska få jobba med det som är deras kärnuppdrag och som också är lusten till man söker för att bli lärare.

Samtidigt så är det många lärare, som trots den höga arbetsbelastningen, tycker att just de här bitarna med att vara delaktiga i läsårsavlutningar är mycket rolig och spännande, att få följa eleverna fram till nått som är betydelsefull för dem.