Korsningen mellan Carlavägen och Storgatan, det så kallade Carlakorset, kameraövervakas av polisen sedan den 17 augusti fram till och med den 10 september. Foto: SVT, Tomas Oneborg/TT

Korsning i Ludvika kameraövervakas av polisen

Publicerad

I korsningen mellan Carlavägen och Storgatan i centrala Ludvika bedömer polisen att det finns en ökad risk för grov brottslighet och demokratibrott. Det med anledning av att samtliga partier har tillstånd att arrangera allmänna sammankomster på platsen. Därför har man beslutat om att kameraövervaka området.

Kamerorna sattes upp den 17 augusti, fyra dagar efter att beslutet tagits av polismyndigheten på regional nivå. Där kommer de att sitta till och med den 10 september. Anledningen är att polisen ser att platsen skapar en ökande otrygghet hos såväl politiker som medborgare, något som i sin tur ökar risken för grov brottslighet.

– Vi har uppfattat en tilltagande otrygghet som kan leda till risk för demokratibrott, och det riskerar att människor och organisationer av rädsla känner att de inte kan utöva sina grundliga och medborgerliga rättigheter. Man skulle också kunna tänka sig att det skulle kunna uppstå någon typ av våldsbrott på platsen, säger polisens presstalesperson Stefan Dangardt.

”Råder en otrygghet”

Situationen i Ludvika beskriver Stefan Dangardt som speciell med anledningen att flertalet partier och aktörer ha tillstånd att arrangera allmänna sammankomster på platsen. Och korsningen är också, hittills, den enda i länet där det beslutats om särskild kameraövervakning.

– Det som är lite unikt med den här platsen är att alla politiska partier ska samsas på samma yta. Och det råder också en otrygghet kopplad till NMR:s närvaro, säger Stefan Dagardt.

”Inte behövt göra något ingripande”

Kamerorna kontrolleras av polisens regionledningscentral i  Örebro och hittills har man inte uppmärksammat någon allvarligare brottslighet.

– Vi har inte sett någonting som har lett till att vi behövt göra något ingripande, men det kan ju vara så att informationen om att korsningen kameraövervakas är förebyggande i sig, säger Stefan Dangardt.

Det är en lagändring som gjordes den 1 augusti i år som möjliggjort polisens beslut om kameraövevakning. Enligt ändringen är det nu tillåtet för polisen att kameraövervaka i syftet att förebygga allvarlig brottslighet och öka tryggheten. Kamerorna får därefter sitta uppe i max tre månader.

Fakta: Demokratibrott

Visa

Polisen definierar ett demokratibrott som ett brott som hotar någons grundlagsskyddade rätt att utöva sin yttrande-, informations-, mötes-, demonstrations-, förenings- och religionsfrihet.

Det finns ingen brottsrubricering som heter ”demokratibrott”, men polisen väljer att använda begreppet för att signalera allvaret när till exempel politiker eller journalister utsätts för angrepp i sin yrkesroll.

Källa: Polismyndigheten

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer