Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Barnläkaren Johanna Dalström har behandlat många apatiska barn, bland annat Nadja. När läkarna från i höstas provade att separera barn och förälder fick man snabbt effekt och de flesta tillfrisknade efter bara någon timme. Foto: Från dokumentären ”Life Overtakes Me”, SVT

Barn blev ”friskt” efter att ha separerats från föräldrar

Uppdaterad
Publicerad

I Socialstyrelsens sju år gamla vägledning nämns uppehållstillstånd som ett av sätten för att få så kallade apatiska barn på bättringsvägen. Efter en diskussion om barnens tillstånd i höstas prövade några läkare att separera ett par av dessa sjuka barn från föräldrarna – och fick resultat.

Johanna Dalström arbetar på Barn och Ungdomskliniken på Falu lasarett. Sedan 2015 har hon nära nog träffat alla asylsökande barn med uppgivenhetssyndrom i regionen, inklusive flickan ”Nadja”.

”Nadja” är ett av tre fall av barn med uppgivenhetssyndrom som porträtteras i en oscarsnominerad kortdokumentär – och som i en granskning av tidskriften Filter beskrivs som en i grunden frisk flicka som av sina föräldrar förmåtts spela apatisk. När Johanna Dalström får höra om Filters granskning med fallet ”Nadja” blir hon upprörd.

– Om det är sant som du säger så beklagar jag verkligen det som hon har fått genomlida, säger Dalström. Oavsett om man är privatperson eller professionell kan man bli lurad, även om man har goda intentioner, säger hon till Filter.

Permanenta uppehållstillstånd ”hade bäst effekt för tillfrisknande”

Enligt Johanna Dalström var läget länge sådant att det enda som gav resultat, var permanenta uppehållstillstånd.

– Det vi verkade för var permanenta uppehållstillstånd för det var den medicinen vi visste hade bäst effekt för tillfrisknande, säger Johanna Dalström.

Men när lagen om tillfälliga uppehållstillstånd infördes fungerade inte längre den metoden – då kunde läkare bara skjuta upp utvisningar med tretton månader i taget.

– I den situationen började det väckas tankar om att det måste finnas något annat sätt att få de här barnen friska. Det måste finnas nån annan behandlingsmetod

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Tidskriften Filter har kartlagt ärendet med den apatiska flickan Nadja som är huvudfall i den Oscarsnominerade kortdokumentären ”Life Overtakes Me”. Vittnen i Filters artikel, som också SVT pratat med, uppger att familjen tvingat dottern att simulera för att få uppehållstillstånd. Foto: Från dokumentären ”Life Overtakes Me”

Separerades från föräldrar – blev frisk på en timme

Efter höstens rapportering om de apatiska barnen förändrades debatten och till Filter berättar hon att det inte längre var tabu att diskutera manipulation. En kort tid därefter provade läkarna för första gången att separera barn och föräldrar. Det aktiva beslutet fick snabbt effekt och barnen bad till sist själva om att få gå hem.

– Vi hade två fall i höstas som kom in till oss, två separata fall med symptom som vid uppgivenhetssyndrom, båda de fallen tillfrisknade. De låg inneliggande på avdelningen och vi jobbade aktivt. I både de fallen så tog vi även till separationsförfaranden för att vi upplevde att vårdsituationen inte var gynnsam och i båda fallen så hade det god effekt, säger hon till SVT.

Hur långt tid tog det innan de tillfrisknade?

– I ena fallet tog det tre timmar och i det andra en timme, säger hon.

Rättelse: I en tidigare version uppgav vi att permanent uppehållstillstånd, enligt Socialstyrelsen, var den enda kända metod för tillfrisknande. Rätt är att Socialstyrelsen i sin vägledning skriver: ”Forskning och erfarenhet visar att ett positivt besked om att familjen får stanna i mottagarlandet i de flesta fall är det som kan få en vändning av tillståndet till stånd”.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer