Studiebesöken har ingått i elevernas undervisning om massmedia och källkritik.
Det var sammanlagt åtta olika grupper som besökte oss under en vecka. De fick kika på hur vi jobbar, hur vi väljer nyheter och följa med programledaren bakom kulisserna i studion.
Det var samhällsläraren Laila Bäck på Smedbergsskolan i Vansbro, som tillsammans med lärarkollegorna i svenska och bild tog initiativet till besöket hos oss, som en del i högstadieelevernas undervisning.
Ibland pratas det ju om att unga människor är sämre på källkritik, att de har svårare att skilja på vad som är sant och falskt på nätet.
Men en undersökning från Novus, som gjorts på uppdrag av Utbildningsradion, visar att det faktiskt är tvärtom.
Unga är mer skeptiska till vad de tar del av på nätet och svarar i undersökningen oftare att de alltid funderar på om det kan lita på en källa, medan svarsalternativet alltid minskar med ökad ålder.
Att äldre inte behärskar källkritik lika bra som yngre skulle kunna förklaras av att de inte är uppväxta i en digitaliserad vardag och säkert inte heller haft källkritik som ämne i skolan.
I ett samhälle där vi lever i ett överflöd av information, men också desinformation, är källkritik en livsviktig kunskap.
För alla.
Jag är så glad att engagerade lärare tar den uppgiften på allvar, som Smedbergsskolan i Vansbro gjorde.
Och att vi på SVT fick chansen att berätta om hur vi jobbar med trovärdighet, saklighet och nyhetsurval i den lokala journalistiken.
/Nina
Källkritik
Källkritik är en metod för att bedöma källors trovärdighet genom äkthet, tidsaspekt, beroende och tendens. Här kommer några enkla frågor för källkritik i vardagen.
– Vad är det du ser/läser?
– Vem är avsändaren? Vilka syften kan avsändaren ha? Kan det finnas en agenda/ett intresse för att berätta nyheten på ett visst sätt?
– När är nyheten publicerad? Det händer att gamla och inaktuella nyheter får nytt liv på nätet.
– Är det för häpnadsväckande för att vara sant? Då är det kanske det. Kontrollera i så fall om du kan hitta flera källor?