Varför ligger just Söderhamns kommun så pass dåligt till gällande barnfattigdom?
– Det finns säkert många orsaker. Den största är naturligtvis arbetslöshet, brist på arbeten, och det för ju med sig psykisk ohälsa, drogproblem, säger BrittMarie Windemo, ordförande i Rädda Barnen Söderhamn.
Arbetslösheten spelar stor roll
Exakt varför Söderhamns kommun ligger långt sämre till än de flesta andra kommuner i landet är oklart. Men Region Gävleborg, Rädda Barnen och Söderhamns kommun trycker alla på att barnfattigdomen är knuten till sysselsättningsgraden för de vuxna.
Vad har ni gjort för att försöka minska barnfattigdomen?
– Ja, det är just att försöka se till att familjer, vuxna föräldrar och vårdnadshavare kommer i arbete i nån form. Jag tror det bidrar långsiktigt till minskad barnfattigdom så det tror jag är det enskilt viktigaste vi kan göra, säger Per-Olof Stål (C), ordförande i arbetsmarknads- och socialnämnden.
Fler ekonomiskt utsatta
Från 2011 till 2016, som är året med den senaste statistiken från Rädda Barnen, har barnfattigdomen i Söderhamns kommun ökat från 11,1 procent till 14,8 procent. Därmed lever 660 barn i ekonomiskt utsatta hushåll.
Starta klippet ovan för att ta reda på mer om situationen i Söderhamns kommun.
Vad räknas som barnfattigdom?
SVT Gävleborg har valt att utgå från Rädda Barnens definition av barnfattigdom. Här följer ett utdrag från Rädda Barnens barnfattigdomsrapport 2018, sida 6:
”Med barnfattigdom enligt denna definition avses således andel av familjer med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd. Barnfattigdomen beräknas som de barn som levde i familjer med antingen enbart låg inkomststandard, med enbart försörjningsstöd eller i familjer med både låg inkomststandards och försörjningsstöd. Underlaget för uträkningarna utgörs av offentlig statistik över de två delmåtten, hämtade från Statistiska Centralbyrån (SCB).”
För vidare läsning om definitionen av barnfattigdom, se sida 6 i Rädda Barnens barnfattigdomsrapport 2018.
Källa: Rädda Barnen