Ingrid Sollied • Mitt möte med en stor vacker björnhanne, för 3 år sedan nu. Det glömmer jag aldrig.
Han kom ut från skogen bakom mig bara ca 20 m från mig , där jag gick på skogsvägen .
Jag hade min hund med och hon var mellan mig och björnen.
Hon var lös och det enda jag hade i huvudet var att hon absolut inte skulle springa efter björnen.
Björnen blev stående på vägen och jag gick vrålande STÅ STILL mot min hund för att koppla henne.
Björnen reste sig på bakbenen men sedan fick den nog av den tokiga och vrålande tanten , så den tog det säkra före det osäkra och lufsade iväg.
Jag var tacksam att min hund var så lydig som hon var och inte drog efter björnen.
Nova som hunden hette finns tyvärr inte mer , men alla gånger vi tillsammans gick just den rundan så tittade hon alltid misstänksamt just där björnen kom ut ifrån.
Det var ett fantastiskt möte och jag är oerhört stolt att jag fick uppleva detta .
Vi har stugan långt ute i skogen och bor där under sommarhalvåret.
Jag har sett björn här tidigare och även varg.
Men detta möte var helt fantastiskt ❤❤

Christer Andersson • Det som hände var i en skog en bit utanför Boden centrum, ca 3 km. Jag var ute och orienterade stannade upp en stund för att ta ny kompassriktning få fick jag höra ett galopperande ljud men det var ingen häst det kom en grävling springandes, den stannade upp och lyssnade och vädrade men tydligen uppfattade han inte mig för han tog fart Och sprang förbi mig alldeles vid mina fötter.

Sören Jansson • Det bör ha varit ungefär 1968, som jag i slutet av mars stod och väntade på morkulla i utkanten av en blandskog i norra Uppland. Ingen morkulla syntes till, men plötsligt något djur som kom lågt längs marken rakt emot mig. Det var en grävling, jag stod helt stilla med fötterna något isär. Grävlingen kom ända fram, satte en tass på min ena gummistövel - tyngden från djuret kändes tydligt, efter några sekunder fortsatte grävlingen sin promenad först mellan mina fötter, sedan vidare ut på ett öppnare gärde.

Sören Jansson • I fjällnära skog i Lappland 1963. En liten fågel flög upp från marken, jag gick fram till uppflogsplatsen böjde mig ner och vek försiktigt undan några grässtrån som skymde ett litet fågelbo, jag såg direkt att det var små ägg och förstod att jag skyndsamt måste ta mig därifrån för att inte äventyra ruvningen. Men hann bara tänka detta - då kom en lövsångarhona och satte sig på min hand som just hade släppt grässtråna. Hon hackade mig på handen och det var en imponerande reaktion, jag blev riktigt rörd av hennes kampvilja och drog mig mycket snabbt tillbaka. Det är ovanligt att fåglar så hett försvarar sina ägg. Om det är ungar i boet är försvarsviljan starkare.

Arne Franklin • Det är nog fem sex år sedan min fru och jag åkte på Spårhagavägen mellan Särö och Kungsbacka. På ängen bredvid galopperade fem rådjur i panik. Flög över taggtrådsstängsel som gaseller. Bakom sprang en stor hund. Precis när djuren försvann bakom en dunge såg vi att det var en varg som jagade rådjuren. Vi bestämde oss för att inte berätta om detta, för alla skulle påstå att vi hittat på saken. Men ett par dar senare läste vi att en varg siktats utanför Kungsbacka. Till yttermera visso så hade vargen rivit några får precis utanför min frus ex-mans tomt. Världen är liten!

Alice • Haft turen att gå rätt på ett lodjur, samt en hel älgflock när jag var barn. Jag var ofta ute och lekte i skogen, och jag gick långt ibland och blev trött. Passade på att sova lite på en plats där det fanns grön mjuk mossa. När jag vaknade gick en grupp på 7-8 älgar och betade precis där jag låg. En älgko hade lagt sig ned och de verkade tro att de hittat någon de behövde ta hand om (mig). Jag har aldrig varit rädd för djur efter denna upplevelse. Lodjuret träffade jag på alldeles vid husknuten, minns hur stora tassar det hade och hur den tittade mig rakt in i ögonen och sedan vek undan. Inget farligt i dessa båda möten. Rädsla för vilda djur är konstruerad och starkt överdriven. Det är betydligt farligare att vara ute i trafiken!

Anna • Närkontakt med en ilsken älg i ett längdspår för något år sedan. Det var inte så kul! Som tur var hade jag en utförsbacke framför mig precis då den dök upp så det blev en väldigt snabb färd nedför den med älgen frustande i hasorna.
Älgen fick till slut skjutas på grund av att den jagade livrädda längdskidåkare under ett par veckor.