Av samtliga 290 kommuner så var det efter halva mandatperioden i december bara 35 fall där det skett justeringar av vilka det är som styr i kommunen.

– Det kan vara allt från att ett parti faller ur eller tillkommer, till att det blir rena maktskiften, såsom i Ljusdal. Så det är ganska anmärkningsvärt, säger Louise Skoog.

Men hur kommer det sig att man väljer att upplösa den politiska styrningen av en hel kommun över oenighet kring skolor? Kan man skjuta upp beslut i fullmäktige genom att hålla låda i talarstolen, så som skedde på kommunfullmäktige i Ljusdal igår kväll? Och vad betyder skolbråket för demokratin?

I klippet ovan reder statsvetaren Louise Skoog ordning i den politiska soppans Ljusdal.