En tredjedel av de som drabbas av afasi är i yrkesverksam ålder. Som brandmannen Calle Enqvist från Gävle som fick afasi som 41-åring eller sjuksköterskan Clary Söderstedt från Hudiksvall som fick det vid 53 års ålder. Nu är de bägge afasimentorer och möts på en mentorsträff på Forsa folkhögskola.
– Förut kunde man prata på i timmar, men nu tycker man att det är svårt att hitta ord, säger Clary Söderstedt.
I Gävleborg finns sju afasimentorer, två i Gästrikland och tre i Hälsingland. I Bollnäs, Hudiksvall, Gävle och Sandviken finns afasimötesplatser. På mötesplatserna får man hjälp till språklig självträning.
Störst förbättring under första tiden
– De flesta blir bättre under de första halvåret, säger Calle Enqvist, afasimentor.
– Men man kan även bli bättre långt senare. Hjärnan är fantastisk och hittar nya vägar, säger Marie Persson projektinspiratör för Hälsingland på Afasiprojektet.
Afasiprojektet är ett treårigt projekt med honnörsorden kommunikation och delaktighet. Det drivs av Afasiföreningen i Gävleborg tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan.
Det här är Afasi:
Afasi innebär att ha det svårt med språket efter en hjärnskada, oftast en stroke. Det kan vara svårt att prata och skriva samt förstå talat och skrivet språk.
Besvären brukar vara störst den första tiden efter en stroke. Hos de flesta minskar besvären efter en tid och för några försvinner de helt. En del har däremot kvar besvären men kan lära sig att leva med dem.
Andra orsaker till en hjärnskada som orsakar afasi kan vara hjärnskakning, inflammation i hjärnan eller hjärntumör.
Källa: 1177.
