Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Mikael Lundman äger gamla Långnäs anrikningsverk sedan ett år – Anita Drugge från Hofors hembygdsförening är glad att någon bryr sig om det igen. Foto: Anders Sundin/SVT

Övergivna platser: Långnäs anrikningsverk har legat i dvala i 40 år

Uppdaterad
Publicerad

Anrikningsverket i Långnäs i Hofors kommun har stått oanvänt sedan det lades ned 1980 när Nyängsgruvan slogs igen, en gruva med spår tillbaka till 1300-talet. En av många övergivna platser.

– Det är många som arbetat och försörjt sig här inne, säger Hofors hembygdsförenings Anita Drugge när vi lite turligt får chansen att gå in i det mörka anrikningsverket i Långnäs där inte många satt sin fot de senaste 40 åren.

Det finns inte mycket kvar här, men spåren av gruvdriften som kom i gång i slutet av 1700-talet och det som la grunden till dagens Hofors känns överallt i väggarna.

Duktig på jämn kvalitet

– När SKF köpte Hofors 1916 gjorde man bedömningen att det fanns malm för minst 30 år framåt, att det fanns en arbetarstam med långvarig erfarenhet av att göra stål och att man var duktig på att hålla jämn kvalitet, berättar Anita Drugge.

Själva Nyängsgruvan ligger en bit bort och den är svår att se eftersom allt är igenvuxet i dag, men den hade brytning ner till över 600 meter och brytningen pågick fram till 1965 och var öppen 1980.

Farfar var i gruvan

Mikael Nyman hade en farfar som arbetade i gruvan och har sedan ett drygt år tillbaka köpt hela anläggningen och börjat röja på marken.

– Det är åtta, nio hektar. Jag är uppväxt här. Farfar var arbetsledare i gruvan och jag var med honom på jobbet och har sprungit i de där lokalerna när jag var mindre, säger Mikael Lundman som tänker rusta delar av anläggningen på sikt.

  • Långnäs anrikningsverk hörde till Nyängsgruvan, ett malmfält med fyra före detta järngruvor i Långnäs. Anrikningsverket togs i bruk 1910.
  • Det brann ned 1935 men togs i bruk igen samma år efter en snabb återuppbyggnad.
  • I verket användes marklutningen för att med gravitationens hjälp transportera den bearbetade malmen inne i verket
  • Verkets lades ned 1980 i samband med att Vingesbackesgruvan stängdes.

(källa: Wikipedia)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Sveriges övergivna platser

Mer i ämnet