Detta var Sveriges Radio P4 Gävleborg först med att berätta.
”Är det då dig vi ska vända oss till? Vi har pratat med vår chef, vi har pratat med hans chef, men får ändå inget svar på vem som kan hjälpa oss driva detta”, skriver personalen i brevet till kommunalrådet Mikael Löthstam (S).
En av författarna är undersköterskan Beatrice Oxskär. Hon har jobbat inom Hudiksvalls kommun i närmare tio år.
– Så här har det varit i flera år och nu fick vi nog, säger hon till SVT.
Märks på de boende
Hon säger att även de boende känner av att personalen är stressad.
– Det märks på människor när de blir oroliga. De ser på oss att vi har fullt upp. Vi har inte den tid vi behöver till varje individ.
Ser över schemat
Renee Holmberg, tillförordnad förvaltningschef på social- och omsorgsförvaltningen i Hudiksvall, har läst brevet, och menar att man tittar på en lösning.
– Det jag vet att man ser över är arbetstiderna, till exempel att man ska börja jobba varannan helg, vilket är fler helger än vad de jobbar nu. Under tiden som vi ser över schemat så har vi tillsatt en extraresurs varje kväll och på helgen. Så just nu är vi fler, säger hon.
”För
står att de är trötta”
Var du medveten om att personalen tyckte det var så här jobbigt?
– Jag har tagit del av en avvikelse och en Lex Sarah-anmälan. Men det är ingen enhet eller avdelning som avviker att man har rapporterat tidigare, enligt de rutiner vi har. Men jag förstår när jag läser brevet att det är trötta och att de vill ha mer resurser, säger hon.
SVT har försökt nå kommunalrådet Mikael Löthstam (S) men utan framgång.
Hör resten av intervjuerna i klippet.
Här är brevet i sin helhet:
Hej Jonas, vi arbetar åt Hudiksvalls Kommun på servicehuset Fredens Kulle. Anledningen till att vi tar kontakt med dig är för att utvecklingen som nu sker inom äldreomsorgen är på väg åt helt fel håll.
Hudiksvall ska vara en kommun att leva, verka och bo i, men detta utstrålar inte vår arbetsplats längre. Vilket heller inte gör att vi med rent hjärta kan tala gott om Hudiksvalls Kommun som arbetsplats inom denna sektor.
Som du säkert redan hört så går vi på knäna, ja detta stämde för ca tre år sedan, som det ser ut nu krälar vi snart på botten utav kära Lillfjärden, och den vet vi ju alla hur den ser ut.
Vi måste få in mer folk, vi måste få höja grundbemanningen. Är det då dig vi ska vända oss till? Vi har pratat med vår chef, vi har pratat med hans chef, men får ändå inget svar på vem som kan hjälpa oss driva detta.
Vi arbetar på en grupp med nio boenden, och på vår avdelning är det totalt 22 stycken boenden. I vår värld är det vi som skapar deras vardag, får den att fungera på ett någorlunda humant sätt. Och varför använder vi då någorlunda humant och inte felfritt? Jo, för att vi hittar inte längre tiden som behövs för att hjälpa dessa människor. Det har nu kommit till en punkt där indragningarna har blivit så pass hårda att vi inte längre kan springa fortare än vad vi gör.
Så, vi har alltså 22 boenden, på vardagar är vi två personal på varje grupp a 3 grupper, alltså 6 stycken. På kvällar och hela helgerna (lördag, söndag) är vi en personal på varje grupp och en sk löpare. Löparens uppgift är att hjälpa till på de boenden som man SKA vara två personal på.
Vardagarna fungerar smärtfritt, det är på kvällar och helger som kvalitén inte går att bibehålla överhuvudtaget. Vi behöver vara en personal till varje kväll och helg för att kunna göra detta.
Vi gör saker som vi som undersköterskor inte kan stå för, det är inte försvarsbart. Men vi måste för att få tiden att räcka till. Varje kväll går vi och många många andra med oss, hem med ett hjärta som åter igen slagits i tusen bitar pga ännu en kväll där vi varit otillräckliga för människan.
På kvällar och helger får ingen boende på våran avdelning borstat sina tänder, eftersom alla behöver hjälp med detta. Tiden finns inte.
På kvällarna, direkt efter middagen klockan 1700, får FYRA till FEM stycken brukare byta om till nattkläder och krypa ner i sina sängar för att sedan få sin kvällsfika och medicin på sängkanten. I bästa fall hinner vi då även byta inkontinensskyddet, oftast inte. Och tro nu inte för allt i världen att vi sitter och har en enskild rast på 30 minuter, vi hinner med att kasta i oss våran medhavda middag mellan 1815-1830 innan det är dags att ge alla sin kvällsfika för att sedan byta om på resterande och ge mediciner. Sedan är klockan 2115 när vi ställer oss och plockar ordning i det gemensamma köket för att sedan gå ner och lämna rapport till nattpersonalen.
Men kan vi då inte lämna någon till nattpersonalen att lägga? Nej tyvärr ser bemanningen ännu sämre ut där, dom är 4 personal på 120 stycken boende. Och om du trodde att äldre människor sover på nätterna så trodde du så in åt pipsvängen fel. Nattpersonalen har nämligen ca 300 larm per natt när det är såkallat högtryck.
Så, snälla du, vi ber dig från botten av Lillfjärden, hjälp oss föra detta vidare. Hjälp oss att få tillbaka människovärdet innan det är du själv eller någon utav dina anhöriga som får (o)turen att komma till oss.
Dock så kan ni skatta er lyckliga att ni har en såpass professionell personal med års erfarenhet av teater och skådespeleri i bagaget så att vi i alla lägen kommer in med ett leende trots våra öppna sår som ständigt kryddas med salt.