Sedan 2021 finns en nationell riktlinje som säger att alla förlossningskliniker ska erbjuda kvinnor igångsättning i början av vecka 41. Men 2019, när Johanna Belachew skulle fatta sitt beslut, fanns inte den samsynen mellan regionerna.
Det året publicerades en svensk studie om igångsättning i vecka 41 (Swepis), som avbröts för att fem barn dog i magen. Den skakade om Förlossningssverige.
Region Dalarna som var involverade i studien, bestämde sig för att ändra sin rutin kort efter att den avbröts – våren 2019. Region Gävleborg började arbeta efter sin nya riktlinje januari 2020.
”Stort tryck från gravida”
Runt om i Sverige, på förlossningskliniker och i familjer som väntade barn, var den stora frågan om den egna regionen skulle gå över till den nya riktlinjen, och i så fall när.
– Det var ett stort tryck från de gravida, säger Johan Skoglund som är ordförande i NPO kvinnosjukdomar och förlossningar, rådet som fattade beslutet om den nationella riktlinjen.
Efter Swepisstudien handlade debatten om barnen som dog i magen. SVT:s granskning visar nu att kvinnor som har blivit igångsatta har fått skador och negativa upplevelser – som har fått stora konsekvenser i deras liv.
”Väga risker”
Redan då, 2019, visade offentlig statistik från Graviditetsregistret att igångsättningar slutar i akut kejsarsnitt dubbelt så ofta, jämfört med förlossningar som startar av sig själva.
Men forskningen på ämnet gav motstridiga svar.
– Det fanns studier som visade att risken för kejsarsnitt ökar med igångsättning. Men det fanns också studier som visade det motsatta.
Så inför beslutet var det ett vägande av risker, menar hon.
– Risken för eventuellt fler kejsarsnitt mot risken att barn dör i magen. Och det var en risk vi inte ville ta, säger Johanna Belachew, som hade fattat samma beslut i dag, om hon hade behövt göra om det.