Antalet barn som dör i magen från vecka 41 har minskat kraftigt sedan den nya riktlinjen att sätta igång gravida tidigare infördes. Det visar SVT:s granskning, med siffror från Graviditetsregistret.
Kölista – enda problemet
En av de mest kunniga på området är överläkare och docent Sophia Brismar Wendel. Hon var med och gjorde studien som låg till grund för den nya riktlinjen och sitter i rådet som beslutade om att införa den nationellt 2021. Hon är en av riktlinjens främsta förespråkare, skriver debattartiklar i ämnet och intervjuas ofta i media.
– Nu har vi en jämlik vård i hela landet, säger hon.
Sophia Brismar Wendel ser inga negativa effekter av riktlinjen. Hon lyfter att studier på området visar att det är lika stora risker för kvinnan att vänta vidare, som att sättas igång i början av vecka 41.
– Det enda problemet med riktlinjen är organisatoriskt, att vi tvingas ha en typ av köordning, fortsätter Sophia Brismar Wendel.
”Inte oändligt med resurser”
Kaj Wedenberg har arbetat som förlossningsläkare i 43 år. Han har inte forskat om igångsättningar, men ser konsekvenser på sin förlossningsklinik i Västerås som får honom att reagera kritiskt mot riktlinjen och dess effekter.
Han ser negativa följder både för den födande kvinnan och för vården som helhet.
– Varje gång jag höjer handen och beordrar ett kejsarsnitt är det någon som inte får sin höftoperation.
Kaj Wedenberg har skrivit debattartiklar om riktlinjen och igångsättningar. Han är en av få läkare som är öppet kritiska. Han förstår att han rör upp känslor, men han tycker att riktlinjen kostar mer än vad den ger.
– Foster som dör i moderlivet har legat någonstans mellan 3 och 4 på 1 000 graviditeter sedan början av 80-talet. Trots en mycket stor ökning av ultraljud, igångsättningar, kejsarsnitt och kontroller. Jag tycker att priset för vården och kvinnan är för högt i förhållande till utbytet.
