Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Allt blev bara skit” – hör Marielle om igångsättningen som förändrade både hennes syn på sig själv och framtiden. Foto: Stefan Larsson/SVT

Igångsättningen var så hemsk att Marielle troligtvis inte vågar skaffa fler barn

Uppdaterad
Publicerad

Marielles igångsättning pågick under mer än fyra dygn och slutade med ett akut kejsarsnitt.

Upplevelsen var så traumatisk, och tog så lång tid att återhämta sig från, att hon troligtvis inte vågar skaffa fler barn. Trots att hon drömt om tre barn sedan hon var liten.

Marielle blev igångsatt en måndag i maj 2022. Hon var frisk, men hade gått tio dagar över beräknad födsel, in i graviditetsvecka 41. Och då är vårdens riktlinje att förlossningen ska sättas igång.

Igångsatt på rutin

Under natten mot lördagen, inne på igångsättningens sjätte dag, förlöstes hennes son Noah, med akut kejsarsnitt.

– Då hade de pumpat mig full med skit i fem dagar och vi hade knappt sovit någonting alls. På operationsbordet låg jag bara och skakade. Min sambo trodde att jag skulle dö. Det var hemskt, säger Marielle som är från Västsverige.

Var femte snittas

Det som hände Marielle är inte ovanligt. Var femte frisk förstföderska som har satts igång i vecka 41, efter nya riktlinjen, snittas.

Och Marielles igångsättning är inte den längsta, enligt statistiken som SVT har tagit fram. Det finns exempel på igångsatta förlossningar som har pågått över sex dygn.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Så kan en igångsättning gå till – se barnmorskan Kristina Holmsten visa steg för steg. Foto: SVT

Inte fler syskon

Riktlinjen att rutinmässigt sätta igång alla i vecka 41 finns till för att rädda barns liv.

– Jag är otroligt tacksam att Noah lever och en bedrövlig igångsättning är ju värt det. Men jag önskar att de hade snittat mig tidigare.

Men syskonen, som Marielle hade velat ge honom, kommer nog inte komma.

– Jag tänker inte ligga där och göra om samma skit igen.

Regionen självkritisk

Mårten Alkmark, förlossningsöverläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, säger att han blir berörd när kvinnor får en så negativ upplevelse att de inte vill föda fler barn.

– Inom sjukvården måste vi bli bättre på att informera om vad vi gör och varför vi gör det. Och naturligtvis göra det tillsammans med patienten, en gravid måste få vara med och påverka.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I granskningen har SVT Nyheter Gävleborg begärt ut ett omfattande material från Graviditetsregistret och varit i kontakt med över 300 igångsatta kvinnor. Se Granskningen på 60 sekunder” här. Bilden är ett montage. Foto: SVT/Storyblocks

Riktlinjen – igångsättning vecka 41

  • Nu rekommenderar vården att alla som når graviditetsvecka vecka 41 ska sättas igång, vilket är runt 20 procent av alla gravida.
  • Tidigare, när en kvinna sattes igång, berodde det oftast på att mamman var sjuk eller att barnet inte växte som det skulle, till exempel. Eller att mamman nådde vecka 42 – vilket ungefär 5 procent av alla gravida gör.
  • Förändringen började efter en studie som heter Swepis. Den visade att oväntat många barn dog i magen under graviditetsvecka 41 – och den avbröts hösten 2018.
  • 2019 började därefter vissa regioner ändra sina rutiner, så att gravida kvinnors förlossningar skulle sättas igång med vårdens hjälp efter 41 veckor i stället för efter 42 veckor.
  • 2020 formulerades ett officiellt råd, från förlossningsläkarnas organisation SFOG, som talade för igångsättning i vecka 41. Det byggde även på andra internationella studier. Och fler regioner följde efter.
  • 2021 kom en nationell riktlinje som sa att alla förlossningskliniker skulle ändra till vecka 41. Och i slutet av 2022 kom även Region Stockholm – som var sist ut – över till den nya riktlinjen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App Store
Ladda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.