Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I granskningen har SVT Nyheter Gävleborg begärt ut ett omfattande material från Graviditetsregistret och varit i kontakt med över 300 igångsatta kvinnor. Bland dem finns många positiva upplevelser – men också känslor av misslyckande, maktlöshet och trauman. Se ”Granskningen på 60 sekunder” här. Foto: SVT/Storyblocks

Färre barn dör efter ny riktlinje – men var femte frisk förstföderska snittas

Uppdaterad
Publicerad

Efter en ny riktlinje från vården dör färre barn i magen – men samtidigt har antalet igångsättningar ökat drastiskt.

En igångsatt förlossning slutar oftare med akut kejsarsnitt, sugklocka och allvarliga blödningar. Det visar SVT:s granskning.

Barnmorskeförbundet vill undvika igångsättning på rutin och ser hellre individuella beslut. Men frågan delar experterna.

Att en förlossning sätts igång innebär att den startas med medicin eller olika ingrepp. Det är frivilligt, men efter en ny riktlinje rekommenderas gravida igångsättning efter 41 graviditetsveckor. Första året efter förändringen ökade antalet igångsättningar med 38 procent.

Enligt SVT Nyheter Gävleborgs granskning dog 26 färre barn i magen 2023, jämfört med året före riktlinjen. Dödligheten har minskat från 1,5 till 0,5 per 1 000.

Men frågan delar trots det förlossningskåren. Skiljelinjen går vid om igångsättningarna ska ske rutinmässigt – eller om individuella bedömningar ska styra vem som sätts igång.

Sugklockor och akuta kejsarsnitt

För de igångsatta förlossningarna leder oftare till olika typer av ingrepp – särskilt för förstföderskor. Det visar SVT:s granskning.

Var femte frisk förstföderska, som har satts igång efter vårdens rutin, har fått akut kejsarsnitt. Bland förlossningar som startar av sig själva, vilket två av tre gör, är det ungefär hälften så vanligt.

Granskningen visar också att igångsättningar leder till fler klipp, sugklockor och allvarliga blödningar. Vården använder oftare värkstimulerande dropp och kvinnan får en mindre positiv förlossningsupplevelse.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Vi har inte sett några negativa effekter av riktlinjen och andelen dödfödda barn har minskat”, säger Johan Skoglund, ordförande i rådet som fattade beslutet om den nationella riktlinjen. Foto: Stefan Larsson/SVT

Rädda barn – utan igångsättning?

Barnmorskeförbundet vill att individuella kontroller ska avgöra vem som sätts igång.

– Att barn ska födas levande är en självklarhet men vi har olika vägar dit, säger Charlotte Elvander från förbundet.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Barnet ska inte bara överleva förlossningen. Det finns många fler utfall som är viktiga”, säger Charlotte Elvander, ordförande i Barnmorskeförbundets vetenskapliga råd. Foto: Stefan Larsson/SVT

Karin Källén, en forskare som arbetar med en studie i ämnet, säger att det finns exempel där barnadödligheten har minskat utan igångsättning på rutin i vecka 41.

– Men det måste utredas mer noggrant, säger hon.

Sophia Brismar Wendel, en av läkarna bakom riktlinjen, har en annan uppfattning.

– Det finns inte särskilt mycket forskning som stödjer att kontroller skulle vara tillräckligt, säger hon.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Kvinnan kan inte välja en spontan start” – Hör statistikexperten Karin Källén – som är involverad i mycket som rör svensk statistik och forskning om förlossningsvård – om SVT:s granskning. Foto: Stefan Larsson/SVT

riktlinjen – igångsättning på rutin i vecka 41

  • Nu rekommenderar vården att alla sätts igång efter 41 graviditetsveckor. Runt 20 procent av alla gravida når den veckan.
  • Tidigare, när en kvinna sattes igång, berodde det oftast på att mamman var sjuk eller att barnet inte växte som det skulle, till exempel. Eller att mamman nådde vecka 42 – vilket ungefär 5 procent av alla gravida gör.
  • Förändringen började efter en studie som heter Swepis. Den visade att oväntat många barn dog i magen under graviditetsvecka 41 – och den avbröts hösten 2018.
  • 2019 började därefter vissa regioner ändra sina rutiner, så att gravida kvinnors förlossningar skulle sättas igång med vårdens hjälp efter 41 veckor i stället för efter 42 veckor.
  • 2020 formulerades ett officiellt råd, från förlossningsläkarnas organisation SFOG, som talade för igångsättning i vecka 41. Rådet byggde även på andra internationella studier. Och fler regioner följde efter.
  • 2021 kom en nationell riktlinje som sa att alla förlossningskliniker skulle ändra till vecka 41. Och i slutet av 2022 kom även Region Stockholm – som var sist ut – över till den nya riktlinjen.

SVT:s granskning – igångsättningar mot spontan start

SVT har jämfört friska förstföderskor som har satts igång i vecka 41 med friska förstföderskor där förlossningen har startat själv (spontan start) från vecka 41 och framåt.

Data kommer från Graviditetsregistret och Graviditetsenkäten. Urvalet står SVT för. Läs mer om metoden och urvalet här.

Drygt 3 000 friska förstföderskor har satts igång varje år sedan riktlinjen.

66,7 procent av kvinnorna som inte blev igångsatta i början av vecka 41, utan väntade, kom igång av sig själva under vecka 41, enligt en svensk studie (Swepis).

Detta är vad granskningen visar:

Andel förlossningar som har slutat i akut kejsarsnitt:

  • Igångsättning: 21,87%
  • Spontan start: 11,68%

Andel vaginala förlossningar som har slutat i allvarlig bristning:

  • Igångsättning: 5,81%
  • Spontan start: 5,71%

Andel vaginala förlossningar som har slutat med klipp i underlivet:

  • Igångsättning: 13,93%
  • Spontan start: 10,80%

Andel vaginala förlossningar där sugklocka har behövts för att få ut barnet:

  • Igångsättning: 17,13%
  • Spontan start: 14,71%

Andel förlossningar (både vaginala och kejsarsnitt) där mamman har fått en stor blödning – över en liter:

  • Igångsättning: 15,57%
  • Spontan start: 12,32%

Andel förlossningar där mamman har fått värkstimulerande dropp:

  • Igångsättning: 80,38%
  • Spontan start: 66,46%

Andel förlossningar där mamman har fått ryggbedövning:

  • Igångsättning: 79,44%
  • Spontan start:  69,08%

SVT har också undersökt hur kvinnorna upplevde sina förlossningar – vilket betyg från 1-10 de uppgav i vårdens Graviditetsenkät.

Så här betygsatte kvinnorna sina förlossningar, efter 8 veckor:

  • Igångsättning: 6,69
  • Spontan start: 7,18

Så här betygsatte kvinnorna sina förlossningar, efter 1 år:

  • Igångsättning: 6,47
  • Spontan start: 6,91

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.