På morgonen i början av vecka 41 kände Catharina sonen röra sig i magen. Senare samma dag åkte hon och maken in till förlossningen. Hon hade äntligen fått värkar. Men inne på förlossningen kunde maskinerna inte hitta något hjärtljud.
Läkarna konstaterade att sonen hade dött i magen, vilket den nationella riktlinjen nu finns till för att undvika.
Risken ökar i slutet
Risken att barn dör i magen ökar i slutet av graviditeten.
2021 bestämde sig därför svensk sjukvård för att införa en ny nationell riktlinje – att sätta igång alla gravida i vecka 41 i stället för vecka 42.
Att en förlossning sätts igång innebär att den startas med hjälp av medicin eller olika ingrepp.
Sedan riktlinjen infördes dör runt 20 färre barn i magen per år.
”Riktlinjen hade räddat hans liv”
Catharinas son obducerades, och det konstaterades att han hade dött av havandeskapsförgiftning.
Catharina var förstföderska, hade ett högt BMI och högt blodtryck – vilket är tre riskfaktorer för att barnet ska dö i magen. Det gör att hon mest troligt hade prioriterats för en igångsättning – om riktlinjen hade funnits då.
– Då hade Napoleon levt idag, tror Catharina.
Daniel Axelsson, verksamhetschef i regionen där Catharina födde, säger att det är fruktansvärt varje gång ett barn dör i magen.
– Jag beklagar det djupt. Eftersom jag inte är insatt i den aktuella händelsen kan jag inte dra någon slutsats i detta fallet, men det är känt att havandeskapsförgiftning innebär en ökad risk för komplikationer och fosterdöd. Rekommendationen är att man gör kontroller vid högt blodtryck, generellt.
”Måste ha rätt att tacka nej”
Catharina tycker att det är bra att SVT granskar ämnet.
– Alla måste ju ha rätt att tacka nej till en igångsättning om man vill. Men då måste de ju också veta att det kan gå som det gjorde för oss, säger hon.
